Det finns många fakta som talar för att det faktiskt måste bli ett samregerande mellan Suu Kyi och militären. Det är helt enkelt så att militären har förberett sig för en situation då dess eget parti, det hittills regerande USDP, förlorar majoriteten i parlamentet.

Men Suu Kyi sa i en intervju med BBC att hon skulle ”ta alla beslut som ledare av det vinnande partiet” och i en intervju med Channel News Asia sa hon att den president som ska väljas i vår inte skulle ha någon makt (authority).

Anspråkslös

Det kan jämföras med vad hon under den första valnatten, då det redan såg ut som hennes parti skulle vinna stort. Då talade hon om att man måste gå fram försiktigt.

Till det hörde att inte förolämpa förlorarna, USDP, som i stort sett utplånats.

– Segraren måste förbli anspråkslös och avstå från alla gärningar som kan såra andra, sade hon.

Det kan tolkas som ett utslag av den icke-våldspolitik som hon hela tiden drivit i opposition, inspirerad av Gandhi och Martin Luther King.

Hur långt vågar hon gå?

Men det kan också tolkas som utslag av realpolitik. Att Suu Kyi ser de begränsningar som finns i det burmesiska politiska systemet.

Frågan är vilken Suu Kyi det är som träder fram efter valet. Det finns många bedömare som menar att läget är synnerligen oklart. Hur långt vågar hon gå? Hur långt tänker militären tillåta att hon går?

Ett scenario är att Aung San Suu Kyi kommer att hamna i ett slags koalitionsregering med militärerna.

När hon 1990 vann valet stort ogiltigförklarades det och Suu Kyi sattes i husarrest av en panikslagen militärpledning.

Försoning mellan armé och folk

Nu har militären byggt in så många spärrar i systemet att det kan antas bli ett slags samregerande mellan NLD och militärerna – mer eller mindre motvilligt.

Militärregimen, som suttit sedan 1962, har härskat med våld. Men det står klart att Suu Kyi inte vill att det ska bli några åtal mot militärregimens folk. I valrörelsen talade hon om försoningen mellan armé och folk. Så sade hon i varje fall i valrörelsen.

Exemplen är många på hur militären har vingklippt parlamentet och regeringen. Och frågan är hur hon ska kunna frigöra sig från dessa bojor:

Vara ”över presidenten”

För det första kan Suu Kyi inte bli president. En klausul utesluter den som är eller har varit gift med en utlänning eller har utländska barn. Suu Kyis avlidne man var brittisk medborgare liksom hennes söner.

Hon har sagt att hon ska agera som landets ledare och vara ”över presidenten”. Vad det betyder vet ingen. Det ser dock ut som om detta kan bli en anledning till konflikt med krafter inom militären. Men hur hon ska agera är oklart.

För det andra är det militären som utser de tyngsta ministerposterna: försvar, inrikes, och gränsskydd.

För det tredje dominerar militären landets ekonomi och äger många statliga företag. Det går inte att driva en ekonomisk politik utan militären.

Kan återta makten

För det fjärde har militären automatiskt fått 25 procent av mandaten i parlamentet. Den kan därför hindra alla grundlagsändringar, eftersom sådana kräver att mer än 75 procent ska rösta för reformen. Därmed kan militären stoppa många beslut.

För det femte finns det i författningen en paragraf som gör att vid vissa kristillfällen kan militären återta makten.

Frågan är hur det kommer att se ut i verkligheten. Suu Kyi själv har uttalat sig optimistiskt och menar att folk idag inte finner sig i försök att beskära demokratin som man gjorde 1990. Med dagens sociala medier går det inte.

Genomgått en förvandling

– Tiderna är annorlunda, människorna är annorlunda – mycket vaksammare på vad som sker runt om dem. Det blir svårare för dem som vill begå oegentligheter att klara sig undan straff.

Kanske är det så att hennes mera stridslystna uttalanden bygger på hennes hopp om att Burmas befolkning har genomgått en förvandling under dessa 25 år – en förvandling som trots alla formella regler kan göra militären svagare.

USA har reagerat försiktigt. Det är ett steg mot demokrati, men det är inte demokrati, är Washingtons kommentar. Man avvaktar med att ta bort kvarvarande ekonomiska straffåtgärder (sanktioner) tills man får se hur läget utvecklar sig i Burma.

Test på hennes pålitlighet

Men en stor knäckfråga återstår – den handlar om Suu Kyis eget framtida rykte. Hon har setts som en ikon i människorättsfrågor. Men hon har hållit tillbaka reaktioner om extremistiska buddhisters grymma förföljelse av muslimer, de så kallade rohigyjas.

Nu när hon på något sätt får makten är frågan hur hon ska behandla dessa grymma övergrepp som tycks ha haft stöd också högt upp i den avgående regeringen. Det blir ett test på Suu Kyis politik och pålitlighet.