Protestmarch i Hongkong i december 2019. Foto: DANISH SIDDIQUI/TT/REUTERS

Därför protesterar man i Hongkong

Uppdaterad
Publicerad

Protesterna i Hongkong har pågått sedan i april. Men trots vissa eftergifter från styret i den kinesiska provinsen fortsätter invånarna att demonstrera på gatorna. Här är det viktigaste punkterna i händelseutvecklingen.

Hongkong är en tidigare brittisk koloni som 1997 återlämnades till Kina. Det politiska systemet i den före detta kolonin och Kina skiljer sig markant åt och man antog vid överlämnandet ett förhållningssätt som brukar kallas ”ett land, två system”. Det innebär att Hongkong har fått behålla ett visst självstyre och ett eget rättssystem. Det finns ett fåtal andra kinesiska provinser som åtnjuter samma typ av undantag.

Hongkong styrs av ett råd som för närvarande leds av Carrie Lam och som är underordnat den kinesiska staten.

Därför började protesterna

I april 2019 presenterades ett lagförslag som skulle utöka möjligheterna att lämna ut brottsmisstänkta från Hongkong till Kina. Kritiker till förslaget menade att det skulle öka Kinas kontroll över Hongkong, att det skulle leda till politiskt motiverade rättegångar och att Kina skulle kunna använda lagen för att tysta aktivister och journalister.

Förslaget utlöste de protester som fortfarande pågår. Redan sedan starten har hundratusentals demonstranter deltagit.

Så gick det med lagförslaget

Efter veckor av protester sa Carrie Lam att lagförslaget skulle bordläggas tillsvidare. Men detta var inte tillräckligt för proteströrelsen som nu även breddade sina krav. Bland annat så krävde man att polisens brutala sätt att hantera protesterna stoppades och man ställde mer allmänna krav på en demokratisering av Hongkong.

I september drogs lagförslaget tillbaka helt. Men inte heller detta var tillräckligt för att få stopp på protesterna. Reaktionen var att tillbakadragandet gjorts för sent och att det inte var tillräckligt.

Så eskalerade protesterna och våldet

Redan innan lagförslaget drogs tillbaka hade sammandrabbningarna mellan polis och demonstranter blivit allt våldsammare.

Den 1 oktober, dagen för 70-årsfirandet av det kinesiska kommunistpartiets styre, var en av de mest våldsamma och kaotiska dagarna för protesterna i Hongkong. En 18-årig demonstrant sköts av polisen med skarp ammunition. Demonstranterna kastade brandbomber och sköt projektiler mot polisen.

Som följd av de våldsamma protesterna förbjöd det lokala styret maskering vid demonstrationer, vilket bidrog ytterligare till missnöjet.

I början av november knivhöggs en Kina-trogen politiker. En vecka senare sköts ytterligare en demonstrant på nära håll av polisen. Samma dag satte demonstranter eld på en person.

Lokalval och ockupationen av universitetet

I november ockuperade också demonstranter universitetet Hong Kong's Polytechnic University i dagar. Campuset omringades av polisen som väntade ut demonstranterna. Polisen grep de som var över 18 år och som lämnade området.

Senare i november hölls ett val till det lokala styrande rådet och demokratirörelsen vann stort. 17 av 18 platser i rådet innehas nu av pro-demokratiska ledamöter.

Trots detta fortsätter demonstrationerna.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer