Ska det bli helt lagligt att röka cannabis i USA? Här är argumenten för att legalisera. Foto: SVT/TT

Därför vill amerikanerna legalisera cannabis

Publicerad

Det pågår en grön revolution i USA. De senaste åren har en rad amerikanska delstater legaliserat cannabis och den kommande veckan ska ytterligare fem delstater rösta om drogens legala framtid. Men varför händer detta just nu och vilka argument lutar sig egentligen legaliseringssidan emot?

I dag är USA:s populäraste illegala drog laglig i fyra delstater: Colorado, Washington, Alaska, och Oregon. Exakt hur legaliseringen genomförts skiljer sig en del, men något förenklat kan man sammanfatta det med att det nu är fritt fram för den över 21 år att köpa och inneha en mindre mängd cannabis samt odla ett fåtal plantor för eget bruk.

Och i samband med presidentvalet den 8 november kommer medborgarna i ytterligare fem delstater, Massachusetts, Arizona, Kalifornien, Maine och Nevada, att rösta om en legalisering.

I skrivande stund är det oklart hur många av lagförslagen som kommer att få grönt ljus, men i den delstat som av många ses som den viktigaste för drogens legala framtid, Kalifornien, leder ja-sidan stort.

Kalifornien är inte bara USA:s folkrikaste delstat och största ekonomi, utan även en av världens största ekonomier och en legal cannabismarknad beräknas kunna omsätta hela 50 miljarder kronor år 2020.

Men trots att en grön våg svept genom USA de senaste åren är cannabis fortfarande en olaglig drog på federal nivå. Att fler delstater nu går mot en legalisering lär dock sätta press på både kongressen och landets nästa president att ta tydlig ställning i frågan.

Vad tycker amerikanerna?

I dag klassas cannabis som en så kallad klass 1-drog i USA, tillsammans med bland annat heroin och ecstasy. Att använda drogen anses innebära en stor risk för problematiskt bruk och de federala myndigheterna har slagit fast att cannabis saknar medicinskt värde. Dock har varken Obama-administrationen eller den federala narkotikapolisen (DEA) agerat för att stoppa någon av de delstater som legaliserat cannabis.

60 procent av amerikanerna är positiva till att legalisera cannabis, enligt en undersökning av opinionsinstitutet Gallup. Analysen kombinerar siffror från 2003 och 2005 därför att undersökningen gjordes på en halvgrupp av svarande vid respektive år. Foto: SVT/TT/Gallup

En av anledningarna hittar vi i amerikanernas syn på cannabislegalisering. Enligt opinionsinstitutet Gallup, som sedan 1969 har undersökt befolkningens attityd i frågan, vill nu 60 procent av amerikanerna legalisera cannabis. När man 1969 ställde frågan för första gången var motsvarande siffra 12 procent.

Stödet för en legalisering är dessutom långt högre än själva användningen av drogen. Drygt 22 miljoner (8 procent) amerikaner, 12 år eller äldre, har använt cannabis den senaste månaden och knappt 32 miljoner har använt drogen någon gång det senaste året.

Dock har andelen användare ökat kraftigt sedan tidigt 2000-tal. En färsk studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet visar att andelen amerikaner som använt cannabis minst en gång det senaste året har ökat med 10 miljoner mellan 2002-2014, från 10,4 procent till 13,3 procent.

Vilka är argumenten?

I den amerikanska debatten finns en rad återkommande argument för varför en full legalisering av cannabis är den rätta vägen att gå.

Hos många amerikaner handlar frågan i grunden om frihet. Staten ska inte lägga sig i den enskilda medborgarens val och man bör helt enkelt själv få bestämma hur man berusar sig.

Att drogen kan vara skadlig och att vissa människor använder drogen på ett problematiskt sätt är enligt legaliseringsrörelsen i själva verket ett av de främsta argumenten för en legalisering: Om drogen är laglig kan de som får problem lättare vända sig till sjukvården och inte straffas för sitt bruk.

Problemen bör alltså hanteras av experter inom hälso- och sjukvården och inte av rättsväsendet.

Man framhåller också att själva förbudspolitiken kring cannabis misslyckats och gjort mer skada än nytta. Ett exempel på detta är att 643.000 människor arresterades för cannabisrelaterade brott i USA 2015 – en person var 49 sekund – enligt statistik från FBI.

Den absolut största delen av dessa personer, 574.000, arresterades för innehav av drogen och inte för att ha sålt eller smugglat den – och då är ändå FBI-siffrorna från i fjol de lägsta sedan 2007, då 872.720 amerikaner greps för cannabisrelaterade brott.

Men trots detta fokus från rättsväsendet har man alltså inte lyckats få färre amerikaner att använda drogen och kostnaderna för att upprätthålla lagarna uppgår till enorma summor. Enligt en rapport från The American Civil Liberties Union spenderar landets delstater årligen drygt 30 miljarder kronor på att upprätthålla lagarna kring cannabisinnehav.

4 delstater och huvudstaden Washington DC har legaliserat cannabis. 25 delstater har medicinsk cannabis. 16 delstater har avkriminaliserat cannabis. Foto: SVT/TT

Starka ekonomiska intressen

Det har också gjorts otaliga uträkningar kring vad en legaliserad cannabismarknad i USA skulle innebära rent ekonomiskt.

Bland annat har Harvardekonomen Jeffrey Miron kommit fram till att man skulle kunna spara drygt 60 miljarder kronor om året om den nuvarande förbudspolitiken ersattes av en laglig och reglerad marknad – och om cannabis beskattades på ett liknande sätt som alkohol och tobak, med en punktskatt, skulle det enligt Miron innebära ytterligare 50 miljarder kronor i skatteintäkter.

Och någonstans här finns ett av reformsidans starkaste argument: En reglerad marknad ger staten ökad kontroll över en potentiellt skadlig substans, vilket bland annat betyder att man kan öronmärka skatteintäkter för exempelvis skolväsendet och beroendevården. Pengar som annars hade stannat i fickorna på kriminella och bidragit till att den organiserade brottsligheten kunnat växa sig än starkare.

Svarta marknaden tar inget ansvar

En laglig marknad skulle också innebära att polisen kan fokusera på tyngre brott än cannabisrelaterade, vilket välkomnats av poliser runt om i USA.

”Kriget mot drogerna var ett misslyckande. Jag borde veta för jag var en av dem som ledde det. Vår politik har orsakat mer skada för både människor och samhällen än vad cannabis har. Vi har demoniserat människor och kriminaliserat dem i onödan”, sa den före detta polischefen i Los Angeles, Steve Downing nyligen i en intervju med LA Times.

Ett annat vanligt argument mot dagens förbud är att den svarta marknaden inte tar något ansvar för de problem som den orsakar samt att den inte heller har några moraliska betänkligheter kring vilka den kan tänka sig att sälja droger till, och här kommer vi in på något som både de som är för och de som är emot en legalisering kan enas om: Ingen vill se att barn och ungdomar får ökad tillgång till cannabis.

Eftersom risken för både beroende och andra problem ökar ju tidigare man kommer i kontakt med cannabis, är detta en avgörande fråga för många i debatten, då det finns en oro över att ökad tillgång ska innebära ökad konsumtion bland unga.

Än så länge kan man dock inte dra några säkra slutsatser från de delstater som legaliserat cannabis, även om siffror från Colorados folkhälsomyndighet visar att andelen tonåringar som använder cannabis inte har ökat efter att delstaten röstade ja 2012.

Slår hårt mot minoriteter

En annan viktig fråga som ofta lyfts fram av reformsidan är den medborgarrättsliga och det faktum att de amerikanska droglagarna slagit oproportionerligt mot minoriteter, vilket också landets president Barack Obama lyft fram.

I en intervju med The New Yorker sa presidenten till exempel att det är orimligt att minoriteter i högre utsträckning straffas för cannabisbrott, trots att drogen används av människor i hela samhället – även av dem som skriver lagarna.

Exempelvis löper svarta amerikaner 3,7 gånger högre risk att arresteras för cannabisrelaterade brott än vita, trots att de bara använder drogen 1,3 gånger oftare.

Än mer tydligt blir det i en rapport som gick igenom polisdata från District of Columbia 2007. Här såg man att mycket lite skiljde i hur många av stadens afroamerikaner respektive vita som använde cannabis. De faktiska siffrorna var 12,2 procent och 10,5 procent.

När man däremot tittade på vilka som arresterades för innehav av cannabis visade det sig att afroamerikaner var inblandade i hela 91 procent av ingripandena medan vita endast utgjorde 8 procent. Något som kan få stora konsekvenser för en individs möjlighet att få ett jobb eller söka stipendier till högre studier.

Vilka problem finns?

Men legaliseringsrörelsen har också en rad utmaningar att ta sig an. I takt med att allt fler amerikaner vill se en förändring av dagens politik kommer även krafter vars främsta drivkraft är vinst och inte folkhälsa och social rättvisa, att ge sig in på den expanderande marknaden.

Och om målet med en legalisering främst handlar om att ta kontroll över drogen och i längden minska dess skadeverkningar, kan detta innebära ett problem.

Kritiker varnar för ett ”Big Tobacco 2.0” och menar att stora spelare som i dag gör pengar på alkohol och tobak kommer att köpa upp mindre företag och plöja ner pengar i lobbyverksamhet för att se till att cannabismarknaden regleras så lite som möjligt.

Detta skulle i så fall gå stick i stäv med vad många experter anser vara en ansvarsfull legalisering. Är folkhälsa målet pekar det mesta mot att en kraftigt reglerad och beskattad marknad är att föredra – en marknad där ansvaret för försäljning, tillverkning och kvalitetskontroll ligger hos den enskilda delstaten och där det finns strikta regler eller förbud kring reklam för drogen.

Och just oron över en industri som inte tjänar på att ge balanserad information kring drogen eller på att människor brukar den på ett ansvarsfullt sätt, delas av många amerikaner. Här lyfter man ofta fram historiken kring de lagliga drogerna alkohol och tobak, där exemplen på förvanskning av vetenskap kring skadeverkningar samt oetisk reklam är många.

Få står för stora efterfrågan

Ett annat obekvämt faktum är att det, precis som med alkohol, är en liten del av cannabisanvändarna som står för den största delen av konsumtionen. Detta betyder kort och gott att industrins välmående är beroende av människor som använder drogen ofta och människor som har ett problematiskt bruk.

Om vi tittar på Colorado som var först ut med att legalisera cannabis visar en studie att de 30 procent som använder drogen mest står för 87 procent av efterfrågan. Det är också samma grupp av vanekonsumenter som efterfrågar allt starkare cannabis.

Colorado var först ut att legalisera cannabis. En studie visar att 30 procent står för 87 procent av efterfrågan. Foto: Brennan Linsley/AP/TT

Alla är dock inte överens om att det finns fog för att larma om ett så kallat ”Big Marijuana”, och i en färsk rapport från Brookings menar författarna att just cannabispolicyn i själva verket formats utifrån USA:s bittra erfarenhet av vad de stora tobaksbolagen ställde till med. En bättre jämförelse är snarare alkoholmarknaden, menar man, där det finns plats för både stora aktörer och små mikrobryggerier.

En av legaliseringsrörelsens tyngsta och mest erfarna röster, Ethan Nadelmann, grundare och verkställande direktör för lobbyorganisationen Drug Policy Alliance, talar dock om en reell förändring i och med höstens val.

”Vi går nu in i en ny era av cannabisreform där påverkan av organisationer som primärt drivs av oro över medborgerliga rättigheter och personlig frihet – och inte av finansiella intressen – kommer att trumfas av människor och företag som främst drivs av en vilja att tjäna pengar på den nya legala marknaden.”

Negativ påverkan på körförmågan

Ett annat problem för legaliseringssidan handlar om bilkörning. Även om bilkörning under ett cannabisrus generellt inte innebär lika stor risk som bilkörning på fyllan, påverkar cannabis körförmågan negativt.

Problemet är att berusningen av cannabis inte går att mäta på samma sätt som med alkohol. Det finns i dag ingen konsensus på hur man ska tolka THC-nivåer (den rusgivande substansen i cannabis) i relation till bilkörning och även om ett blodprov eller salivprov visar positivt behöver det inte betyda att körförmågan är nedsatt vid just det tillfället, då drogen kan spåras i kroppen en lång tid efter att man faktiskt varit berusad.

Hittills visar statistik från Colorado och Washington att antalet dödliga trafikolyckor håller sig på samma nivå som innan legaliseringarna. Dock visar samma statistik att bilförare i dödliga krascher har högre sannolikhet att testa positivt för cannabis i dag. Att drogen i sig orsakat detta kan man dock inte säga, utan det kan helt enkelt ha att göra med att fler vuxna över 21 år använder drogen i delstater som legaliserat cannabis.

Framtiden då?

Det stora amerikanska cannabisexperimentet inleddes på allvar i januari 2014, då de första cannabisbutikerna öppnades i Colorado. Sedan dess har en rad delstater följt efter och i veckan kan alltså ytterligare fem delstater, bland dem mäktiga Kalifornien, överge den förbudspolitik som varit rådande sedan tidigt 1900-tal.

Exakt vad det här kommer att betyda vet ingen i dag, men det mesta pekar mot att allt fler delstater kommer att följa efter de kommande åren och det är inte heller omöjligt att USA:s nya president kommer att behöva sätta ner foten i frågan.

Vad vi däremot kan vara säkra på är att lagarna kring legal cannabis kommer att ändras i takt med att man får allt mer kunskap om vad som fungerar och inte fungerar i de delstater som spolat förbudspolitiken – på samma sätt som att lagarna kring alkohol och tobak ändrats kontinuerligt de senaste 50 åren.

För på många platser i USA handlar frågan i dag inte längre om man ska legalisera cannabis eller inte, utan hur man ska göra det. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer