Vi möter Akeno, hon är runt 25 år och har en liten flicka på ett och ett halvt år på armen. Hon står i skuggan under en hydda som används som ett lager för mat - när det finns mat.
Nu är lagren tomma och det enda de har att äta är ett slags vildgräs och några hårda stenfrukter.
Halv matranson
FN:s livsmedelsprogram, WFP, har halverat dagsransonen man delar ut i Sydsudan, från 500 gram om dagen per person, till 250 gram, därför att man inte har pengar tillräckligt till alla som är behövande.
Men inte ens WFP:s små ransoner når fram till Nyangatomfolket eftersom den enda vägen in i området är i princip ofarbar.
Människor på flykt
En tredjedel av Sydsudans befolkning befinner sig på flykt. Flyktingkrisen i Sydsudan är den snabbast växande i världen, och biståndsorganisationer varnar ändå för att den kan förvärras, allt eftersom konflikten i området inte löser sig och torkan och missväxten förvärras.
Akeno skulle också vilja gå härifrån, för att hitta mat till sitt barn. Men hon äger ingen åsna, som skulle göra det möjligt.
”Food-for-work”
Men en pingstförsamling från Jönköping har beslutat sig för att hjälpa till med en ny väg in, så att hjälpsändningarna från FN ska nå Nyangatomfolket. I ett ”food for work”-program, där byborna själva röjer vägen mot att de får mat i betalning, har man lyckats röja 7 mil väg.
– Först vill man hjälpa i krisen. Men sen vill man också hjälpa till långsiktigt så att de är bättre förberedda när det blir problem nästa gång, säger Bengt Klingberg, pingstpastor från Jönköping.
Vägarbetet står stilla
Men just nu står vägbygget stilla eftersom regnperioden kom emellan. Församlingen har inte tillräckligt mycket pengar för att betala transporterna av mat.
FAKTA/Det överlever Nyangatomfolket på
- Ett slags vilt växande gräs
- Hårda stenfrukter som måste kokas i timmar
- Get- och komjölk som kärnas till smör
- Blod de tappar från kornas halsven