Ett av de namn som nämns i spekulationerna kring årets fredspris är Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Bland dem som nominerat Zelenskyj finns bland annat KD-politikern Lars Adaktusson.

Inte omöjligt, men otroligt, menar Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

– Det skulle bryta mot praxis, säger han.

Parter i konflikter har tidigare fått priset, men då har det handlat om exempelvis Dalai lama som kämpat för självstyre i Tibet.

– Då har man betonat att de använt icke-våldsliga metoder, säger Isak Svensson.

Favoriter med krigskoppling

Han lyfter i stället fram två andra personer som på flera håll lyfts fram som möjliga pristagare. Det handlar om två oppositionsledare: ryske Aleksej Navalnyj och belarusiska Svetlana Tichanovskaja.

– Navalnyj är en så tydlig kritiker av kriget och står för ett mer demokratiskt och mindre korrupt Ryssland, säger Isak Svensson.

Det är möjligt att de två skulle kunna få dela på priset.

– Det skulle vara i linje med hur man har gjort förut, säger Isak Svensson.

Kan ställa in utdelning

Ett mer oväntat utfall skulle vara om ingen fredspristagare alls utses.

– De skulle kunna välja att inte dela ut priset. Under första världskriget och i samband med Ungernkrisen och Vietnamkriget delades priset inte ut. Jag kan se logiken i det, även om det är osannolikt, säger Isak Svensson.

”Lite Europacentrerat”

Även Kerstin Bergeå, ordförande Svenska freds, tror att det kan bli en pristagare med koppling till Ryssland eller Ukraina. Hon nämner bland annat internationella domstolar som ICC, ICJ och Europadomstolen. Andra tänkbara kandidater är den belarusiska organisationen Viasna eller ryska Memorial.

– Det blir lite Europacentrerat, men det kanske ändå kommer att landa där. Det som talar emot det är att Dimitrij Muratov på Novaja Gazeta fick det förra året – det är ett område som precis har lyfts av Nobelkommittén, säger Bergeå.

Vem som blir årets fredspristagare presenteras klockan 11 under fredagen – SVT kommer sända direkt här.