En visselblåsare tystades ned av banken trots upprepade försök. Foto: Jacob Gronholt-Pedersen,TT

Den baltiska tvättnotan kan växa

Uppdaterad
Publicerad

Danske banks verksamhet i Estland fungerande som en penningtvätt för kriminella ryska pengar. Riktigt hur mycket pengar det handlar om är oklart men det kan röra sig om uppåt svindlande 200 miljarder kronor. Skulle penningtvättshärvan sprida sig till svenska banker kan det också drabba aktieägare men också svenska skattebetalare visar historien.

Penningtvättshärvan i Danske bank uppdagades genom att en anställd, en så kallad visselblåsare, i Estland försökte få bankledningens uppmärksamhet på de många tveksamma affärerna. Detta tystades ned av banken trots upprepade försök.

Men till slut hann verkligheten ikapp banken. Danske Bank lät en advokatbyrå utreda vad som hade hänt i Estland och fastslog att de var korrupta affärer det handlade om, men kom samtidigt fram till att ledningen och styrelsen i banken var oskyldiga. vd:n slutade med ett avgångsvederlag på 19 miljoner kronor. I Danmark pågår nu en diskussion om strängare lagstiftning för penningtvätt och att de ansvariga i banken också ska krävas på skadestånd.

Svenskkopplingar

En stor del av de korrupta affärerna fanns redan i den estniska banken då Danske Bank köpte den av finländska finansföretaget Sampo. Sampo kontrolleras av Björn Wahlroos som är styrelseordförande i banken Nordea. I Danske Bank har också många svenskar suttit i styrelsen under de aktuella åren, främst den tidigare svenske Riksbankschefen och vd:n för Svenskt Näringsliv, Urban Bäckström. Finansmannen Christer Gardells var också representerad genom sin närmaste medarbetare. Christer Gardells företag Cevian var storägare i danske bank. En post som nu är såld.

Sverigerisken

Om nu en ganska liten bank som Danske Bank i Estland i åratal ostört kan tvätta uppåt 200 miljarder kronor vad har då de andra större bankerna gjort? De stora banker i regionen är svenska. Det är främst Swedbank, SEB och Nordea (som nyligen sålt i Baltikum). Swedbank har dementerat att de har varit inblandade i någon form av penningtvätt.

Oron för att fler banker är inblandade i penningtvätt fick nytt bränsle när nyhetsbyrån Bloomberg News i går publicerade ett jättebelopp av utländska pengar som gått genom det estniska banksystemet. Uppgiften dementerades av den Estniska Centralbanken. Men innan dess hann svenska banker rasa på börsen.

Rädslan kan stavas USA. De amerikanska myndigheterna slår nämligen till hårt när korrupta affärer involverar landets finanssystem. Detta gör det ju i princip alltid eftersom de flesta utländska affärer gör upp i amerikanska dollar. Exempelvis Telia mutade sig fram i Uzbekistan och fick via en uppgörelse med USA betala nästa åtta miljarder kronor i böter och beslagtagen vinst.

Tidigare räddningsaktioner av svenska banker

Det svenska samhället tog så sent som för tio år på sig risken för svenska bankers riskfyllda utlåning i Baltikum. Något som kunnat bli en dyr affär för skattebetalarna om bankerna hade fallit. Därför är det nog inte bara aktieägarna i de svenska bankerna som borde oroas när det lyser rött i Baltikum. Även om det sedan dess finns bättre skyddsvallar i det svenska finansiella systemet är det alltid skattebetalarna som får stå för slutnotan om problemen växer bankerna över huvudet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.