En skylt från en anti-krigsdemonstration i Berlin. Foto: John Macdougal/TT

”Det krävdes ett krig för att snabbladda klimatomställningen”

Publicerad
Analys ·

Rysslands invasion av Ukraina har fått EU och USA att ropa efter  ”energifrihet”. Paradoxalt nog kan det visa sig att det krävdes ett krig för att snabbladda klimatomställningen. Men kolet gör också tillfällig comeback. 

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

Sedan Ryssland invaderade Ukraina har vår världsbild splittrats. Oron för länders säkerhet skapar en kraftfullare och snabbare mobilisering än vad klimatkrisen lyckats göra.

Det som var omöjligt för bara några veckor sen är plötsligt fullt genomförbart. Att sluta importera rysk naturgas är ett exempel. I den nya verklighet som sakta börjar bli skönjbar har rysk naturgas ingen plats.  Så sent som i januari enades EUs länder om att den var oersättlig, trots sina fossila utsläpp och behövdes i minst 30 år till som en ” grön energibrygga” mot ett koldioxidneutralt EU.  Trots bittra miljöprotester från bland annat Österrike och Spanien klassades naturgas som grön energikälla i EUs gröna taxonomi.

Men redan innan årets slut kan två tredjedelar av den ryska naturgasen vara borta ur europeiska energiledningar, enligt EU-kommissionens besked idag. Helt borta redan till 2030. Det är en häpnadsväckande omvändelse även om den ryska gasen till viss del ska ersättas med import från andra länder.  Dessutom signalerar EU-kommissionen att de väl tilltagna jordbruksstöden ska finansiera en massiv satsning på biogas. Det är ett utmärkt drivmedel för transportsektorn som länge behandlats styvmoderligt i det ensidiga fokus som råder på elektrifiering. Att tidigarelägga energieffektivisering av hus och installationer av solceller är andra åtgärder.

Beroende av Ryssland

40 procent av all naturgas i EU kommer från Ryssland.  Det låter mycket men är förstås inte samma sak som att EU till 40 procent är beroende av Ryssland för sin energiförsörjning. Ta Tyskland till exempel. Den tyska regeringen har i veckor förberett sig för att ersätta den ryska naturgasen. 

” EU måste göra sig av med sitt beroende av fossila energikällor. Ren energi kommer från och med nu att vara samma sak som energifrihet” sa Tysklands finansminister Christian Lindner i helgen. Tyskland är till 15 procent beroende av naturgasen för sin energiförsörjning. Men redan står förnybart för över 40 procent av den tyska energiförsörjningen. Att det går mot sommar gör det lättare, eftersom naturgasen till stor del används för att värma bostäder. Istället blickar Tyskland och andra länder mot USA som exporterar flytande LNG-gas. Ett mer oväntat förslag var att energibolagens enorma vinster just nu också borde komma konsumenterna till del.

”En bredare samhällsfråga”

Blackrock, en av världens största fondförvaltare , spår att Ryssland-Ukrainakriget kommer att snabba på den gröna omställningen . I ett seminarium nyligen konstaterade en av Blackrocks chefsstrateger, Ben Powell att ”energi går nu från att vara en grön fråga till att också bli en bredare samhällsfråga som handlar om självförsörjning och vikten av en resilient energiinfrastruktur”.

Men en bojkott av naturgas och olja från Ryssland kan inte omedelbart ersättas av förnybart, varken i USA eller EU.  

Energiorganet IAEA varnar att om Putin stryper all naturgas över natt, så kommer länder tvingas elda med både kol och olja. 

Redan innan kriget har kolet fått en comeback, en effekt av att de ekonomiska hjulen började snurra efter pandemin. I USA har kolkraftverken ökat sin kapacitet mer under president Joe Bidens tid än under Donald Trumps. I Europa har kolanvändningen ökat med nästan 20 procent under 2021. De skyhöga priserna på naturgas gör att kolet är konkurrenskraftigt, trots priset på koldioxidutsläpp.  

Men allt tyder på att kolets återkomst är tillfällig. Det sker inga nyinvesteringar i kolkraft idag. De politiska signalerna är entydiga. Kriget har inskärpt brådskan i att göra sig fri från beroendet av olja, gas och kol.

Tekniken finns redan

Priset på grön vätgas sjunker snabbt, därmed kommer lagring av el från sol-och vindkraftverk snart vara kommersiellt bärkraftigt. Tekniken finns redan. Nu räknar EU-kommissionen med att i takt med att begreppet ”energifrihet” får fäste kommer takten i den statliga investeringarna i förnybart att öka. 

Sen kan man fundera på ironin i att det inte var katastrofbilderna på de som just nu drunknar i Australiens historiska översvämningar som skyndade på den gröna omställningen.  

Det krävdes istället en annan katastrof, nämligen att den europeiska säkerhetsordningen kollapsade.  

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.