Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Detta är Azovbataljonen – se en sammanfattning i klippet. Foto: Azovbataljonens rekryteringsvideo

Ryssland anklagar Azovbataljonen för att ligga bakom teaterattack

Uppdaterad
Publicerad

Den extremnationalistiska Azovbataljonen slåss på den ukrainska sidan i kriget mot Ryssland – men har blivit ett kraftfullt vapen för motståndarsidan.

Efter attacken mot teatern i Mariupol anklagade Kreml bataljonen för att själva ha sprängt byggnaden där civila sökt skydd.

Azovbataljonen har sina rötter bland högernationalister och fotbollshuliganer och använder sig av nazi-anstrukna symboler. Bataljonen är en liten, men integrerad, del av det ukrainska nationalgardet och strider mot Ryssland.

Rörelsen anslöt sig till den ukrainska militären efter Majdanrevolutionen 2014, och hade ungefär 900–2000 man i den ukrainska militären när kriget började.

Anklagades för teaterattack

Men bataljonen, som har en extremnationalistisk ideologi, med antisemitiska och nazistiska kopplingar, orsakar även problem för Ukraina och har blivit ett kraftfullt vapen för motståndarsidan.

Efter attacken mot en teater i hamnstaden Mariupol anklagade Ryssland Azovbataljonen för att själva ha sprängt byggnaden där barn sökt skydd, för att sedan kasta skulden på Ryssland. Från ukrainskt håll hävdar man att det är ryska styrkor som ligger bakom attacken.

Rysslands president Vladimir Putin har även anspelat på bataljonen när han i krigets inledning sa att man attackerade Ukraina i syfte att ”avnazifiera” landet.

SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg menar att Azovbataljonen används i den ryska propagandan.

– Det är det mest effektiva sättet att svartmåla sin fiende, att beskriva dem som nazister, säger Carl Fridh Kleberg.

Se mer i klippet ovan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer