Kongo-Kinshasas president Joseph Kabila är den senaste i raden av ledare som strypt internet Foto: Luis Tato, AFP / TT

Digitala diktaturfasoner blir allt vanligare

Publicerad

ANALYS · Det är det senaste hotet mot yttrandefriheten. Digitala diktaturfasoner blir allt vanligare – regeringar som stänger ner nätet för att stoppa sociala medier. Det sker just nu i Kongo, har nyligen hänt i Etiopien, Gabon, Iran, Sri Lanka, Uganda, Kamerun och Sudan. Inspirationen kommer från Kina, som vet allt om censur och att försätta medborgare i digitalt mörker.

Erika Bjerström, utrikeskommentator

Erika Bjerström

Utrikeskommentator

Sociala medier kan kullkasta diktaturer. De är också det bästa redskapet för fria och demokratiska val. Därför är internet de auktoritära och maktfullkomliga regimers mardröm.

Med blixtens hastighet kan människor i dag mana till demonstrationer och protester. Via krypterade tjänster som WhatsApp eller Telegram kan tiotusentals människor kommunicera utan myndigheternas inblandning. Så störtades till exempel Senegals maktfullkomlige president Wade och i dag är Senegal en av Afrikas mest blomstrande demokratier. Det förskräcker maktfullkomliga ledare. I stället blir svaret att släcka ner nätet.

Nedsläckning av internet blir allt vanligare, enligt den digitala rättighetsgruppen Access Now som kämpar för yttrandefrihet. 2016 skedde det vid 75 tillfällen. 2018 släcktes nätet ner 190 gånger. 

Den längsta nedsläckningen skedde förra året i Kamerun som plågats av inre stridigheter, där stängdes nätet i landets engelskspråkiga delar ner i 230 dagar.

Hänvisar till ”rikets säkerhet”

Netblocks, en civilrättslig organisation som jobbar med cybersäkerhet och yttrandefrihet på nätet, kartlägger globalt inskränkningar av internet. De rapporterade i måndags hur nätet stängdes ner i Libreville, Gabon medan regimen slog ner ett misslyckat kuppförsök. I Kongo sker samma sak, efter att regeringen anklagat bland annat franska medier för att i förväg ha rapportera valresultatet.

De vanligaste motiveringen när regeringar beordrat internetbolag att stänga ner är ”medborgarnas trygghet” och ”rikets säkerhet”. Resultatet blir ett digitalt mörker där människor inte längre kan nå varandra via mejl eller sms.  

Internet för många en livsnödvändighet

Att ha internet och mobilnät nersläckt är också en ekonomisk katastrof. I utvecklingsländer spelar den informella ekonomin en viktig roll där mobilen är helt livsnödvändig. I en uppmärksammad studie svarar en majoritet i afrikanska länder att de hellre skulle vara utan ett mål mat än samtalskrediter på mobilen. Småbönder kommunicerar med sina uppköpare via sms, småföretagare i städer marknadsför sig via sociala medier.

Kvinnor i Harare i Zimbabwe kollar efter information i sina mobiler inför fjolårets val Foto: AP / TT

När Etiopiens huvudstad Addis skakades av upplopp stängdes internet ner, det ledde till att anhöriga inte kunde leta reda på demonstranter som misshandlats och hamnat på sjukhus. 

Växande motstånd

Men i takt med att människorättsaktivister upptäckt att det här är ett nytt mönster, så växer motståndet. Netblock har skapat verktyget COST, som kan beräkna den ekonomiska förlusten när internet stängs ner, mobildata släcks ner och sociala medier censureras. Till sin hjälp har man tagit ekonomiska indikatorer som Världsbanken utvecklat. Genom att visa på förlusten i pengar hoppas nätaktivisterna kunna visa både regeringar och internetleverantörer att priset för att stänga ner nätet är för högt.

COST har till exempel beräknat att nedsläckningen av nätet i Sri Lanka kostade 30 miljoner dollar om dagen. På samma sätt har man satt prislappar på nersläckningar i Etiopien och Iran.

Men även om den ekonomisk förlusten är viktig så är den mänskliga förlusten långt större. 

Kina undervisar i nätkontroll

För åttonde året i rad backar yttrandefriheten på nätet, enligt demokratiinstitutet Freedom House mätningar. Både Filippinerna och Kenya backade. Värst är återigen Kina som ju öppet är emot ett fritt internet. De nöjer sig inte med att censurera sina egna medborgare, Kina ordnar veckolånga seminarier där de undervisar tjänstemän från ett dussintal länder hur man kontrollerar yttrandefriheten på nätet.

Efter att vietnamesiska tjänstemän deltagit på en kurs införde Vietnam året därefter nya, strikta cyberlagar. Tanzania och Uganda är ändra länder som skickade tjänstemän på kurs till Kina och efter det införde bland annat Tanzania en skatt på sociala medier och en mycket kontroversiell cyberlag vars syfte sägs vara att få bukt med ”spridandet av panik i sociala medier ”. Lagen  kriminaliserar kritiska kommentarer om landets president. Maxstraff är tio års fängelse. Egypten och Iran har infört liknande lagar, med motiveringen att man måste skydda sig mot ”fake news”.

Kinesiska teknikföretag är ledande på den afrikanska marknaden, och det är ingen vild gissning att de när de installerar sina system också visar hur man enkelt kan stänga ner internet för ett helt land, lika enkelt som en privatperson kan stänga av sitt modem i vardagsrummet.

Yttrandefriheten undermineras

Internet hyllades som en mänsklig frigörare när det blev tillgängligt för alla. På senare tid har många av dess svagheter varit i fokus, som integritetsproblem, trollfabriker och hackerattacker. Samtidigt, i tysthet, har alltfler auktoritära regimer börjat gå från censur och inskränkningar till att ta total kontroll över nätet .

Den bräckliga yttrandefriheten undermineras alltmer.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.