Den senaste veckan har fem länder uppströms längs Nilen skrivit under ett avtal om att de har rätt till en rimlig andel av flodens vatten. Egypten och Sudan, som i princip är beroende av Nilens rika flöde för sin existens, är starkt emot de andras avtal.
På onsdagen blev Kenya det femte landet som anslöt sig till vattendelningsavtalet. Tidigare hade Etiopien, Rwanda, Tanzania och Uganda också ställt krav på Nilvattnet.
Febril aktivitet
Oenigheten har lett till en febril aktivitet i regionen. Egyptens minister för vattentillgångar och konstbevattning reste på onsdagen till Sudans huvudstad Khartum med en stor delegation. På lördag kommer Kenyas premiärminister Raila Odinga till Kairo för att diskutera vattenfrågan med bland andra president Hosni Mubarak.
Kort därefter väntas Kongo-Kinshasas president Joseph Kabila till den egyptiska huvudstaden och i juni är det dags för Burundis president Pierre Nkurunziza att bege sig till Kairo.
Egyptiska ministrar reser i nästa månad till Etiopien och Uganda.
År 1959 slöt Egypten och Sudan ett avtal där de förbehåller sig rätten till merparten av flodens vatten. Egypten har upprepade gånger hävdat sin ”historiska rätt” till Nilens vatten och hotat med rättsliga åtgärder mot länder som bromsar flodens flöde och därigenom hotar 80 miljoner egyptiers tillvaro.
Länderna uppströms vill kunna skapa bevattningsanläggningar och bygga vattenkraftverk i samråd med Sudan och Egypten, men protesterar mot att Egypten har rätt att lägga in veto mot andra länders planer. Genom ett avtal från 1929 med dåvarande brittiska kolonialmakten har Egypten sista ordet i hur Nilens vatten används.
TT