Direkt

Senaste nytt om kriget i Ukraina

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
– Frågan är hur många av den modernaste typen av robotar Ryssland har, och tragiskt sätt så kommer vi nog få se hur många de har, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi. Foto: SVT / Maxar technologies

Kriget i Ukraina

Överblick

Här är avgörande händelserna under första året av den fullskaliga invasionen av Ukraina - månad för månad.

Se vilka områden i Ukraina som Ryssland har kontroll över just nu, till vilka länder det Ukrainska folket flyr – och ytterligare kartor som ger kontext till kriget i artikeln nedan:

Drönarattacker från båda sidor

Tre människor ska ha dödats i en rysk drönarattack i Kievregionen, uppger den ukrainska regionala militäradministrationen, som inte anger närmare vilken plats attacken ska ha inträffat på.

"Ett civilt område skadades som en följd av nattens drönarattack i Kievregionen", skriver administrationen på Telegram enligt TT.

Under onsdagsmorgonen ska ryska styrkor ha skjutit ner ukrainska drönare på väg mot hamnstaden Sevastopol på Krim-halvön, det säger stadens ryska styre enligt AP.

Sevastopol är bas för den ryska Svarta havs-flottan, och militära fartyg där används bland annat för att avfyra robotar mot Ukraina.

Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor.

Storbritannien: Rysslands anfall mot Bachmut kan ha tappat fart

I en av sina återkommande uppdateringar kring kriget i Ukraina har Storbritanniens försvarsdepartement uttryckt att Rysslands attack på Bakhmut kan ha "tappat momentum".

Detta baserar man bland annat på att ryska enheter förflyttats till andra områden.

Striderna fortsätter dock kring stadskärnan, och enligt myndigheten är Ukrainas norra och södra flank utsatta och riskerar drabbas av en omfattning.

Markerad händelse

Xi Jinping har lämnat Moskva

Kinas president Xi Jinping har avslutat sitt tredagarsbesök i Rysslands huvudstad, rapporterar AP.

I samband med mötet med Rysslands president Vladimir Putin utlyste de båda ledarna ytterligare "strategiskt samarbete."

Markerad händelse

Amerikanska Patriot-system snart på plats i Ukraina

Ukrainska soldater avslutar inom kort sin USA-baserade utbildning på luftvärnssystemet Patriot. Och snart är systemet levererat till Ukraina, tidigare än planerat, säger amerikanska flygvapensbrigadgeneralen Pat Ryder enligt AP.

Patriot-enheterna ska enligt AP kunna vara på plats inom några veckor, men inget exakt datum gavs av nyhetsbyråns anonyma källa vid USAs försvarsdepartement.

Totalt har Ukraina lovats två Patriot-system - ett från USA och ett som Tyskland och Nederländerna levererar tillsammans.

Patriot, eller Robot 103 som det heter i Sverige, är ett avancerat luftvärnssystem och är det dyraste vapensystem som skänkts till Ukraina. Foto: TT/AP Photo/Sean Murphy

IMF överens om miljardstöd till Ukraina

Den internationella valutafonden IMF har nått en överenskommelse med Ukraina om ett fyraårigt finansieringsarrangemang på cirka 15,6 miljarder dollar, skriver Sky News.

Syftet med stödpaketet är att stötta upp den ukrainska ekonomin som drabbats hårt av Rysslands invasion.

IMF:s styrelse väntas rösta om överenskommelsen inom de närmaste veckorna.

Odessa utsatt för robotattack

Ryssland avfyrade på tisdagen fyra robotar mot Odessa i södra Ukraina, uppger Zelenskyjs stabschef Andrij Jermak enligt Kyiv Independent.

Ukrainas luftvärn lyckades skjuta ner två av robotarna, men de andra två slog ner i staden. Tre personer ska ha skadats när ett trevåningshus träffades.

SVT:s utrikesreporter Elin Jönsson befann sig i Odessa när händelsen inträffade.

- Vi åt middag när vi hörde flyglarmet. Sedan tog det bara några minuter innan vi hörde ljudet av en explosion, säger hon.

Det är oklart om explosionsljudet orsakades av nedslaget eller Ukrainas luftvärn.

- Det lät som om det var några hundra meter bort, men det är svårt att avgöra, säger hon .

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Sjojgu: Färre och färre steg till kärnvapen

Det är färre och färre steg kvar till en kollision av kärnvapen mellan Ryssland och väst. Det säger Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu enligt ryska nyhetsbyråer.

Uttalandet är en reaktion på att Storbritannien ska skicka ytterligare stridsvagnar och ammunition i form av granater med utarmat uran till Ukraina.

– Om detta händer kommer Ryssland att tvingas reagera därefter. Det kollektiva väst redan har börjat använda vapen med en kärnvapenkomponent, sa Vladimir Putin.

På grund av att uran har en högre densitet än många andra metaller används det i spetsarna på vissa granater för att penetrera pansar på exempelvis stridsvagnar.

Det är omdiskuterat huruvida ammunition med utarmat uran utgör en hälsorisk på grund av radioaktivitet. Enligt BBC har FN uttryckt oro över utarmat urans påverkan på miljön i Ukraina, men betonar att dess "kemiska toxicitet är ett större problem än eventuell påverkan från dess radioaktivitet."

Det brittiska försvarsdepartementet menar att Kremls reaktion är ett medvetet försök till desinformation.

"Det är en standardkomponent och har ingenting med kärnvapen att göra. Det vet Ryssland", säger departemenet i ett uttalande.

Endast sju Natoländer når tvåprocentsmålet

Trots att kriget i Ukraina fått många europeiska länder att rusta upp så nådde endast 7 av Natos 30 medlemsländer målet att spendera 2 procent av BNP på försvaret 2022.

Länderna som når målet är Estland, Grekland, Lettland, Litauen, Polen, Storbritannien och USA. Det framgår i Natos generalsekreterare Jens Stoltenbergs årsrapport som publicerades i dag.

Det land som spenderar högst andel av BNP på försvaret är Grekland på 3,54 procent. Det Natoland som lägger minst andel av BNP på försvaret är Luxemburg på 0,62 procent.

Enligt Stoltenberg hade Nato väntat sig att ytterligare två länder skulle nå målet.

- Men eftersom BNP har ökat mer än förväntat för vissa medlemsländer har två länder som vi trodde skulle nå 2 procent hamnat strax under 2 procent, sa Stoltenberg på en presskonferens.

Markerad händelse

Stoltenberg: Ryssland har bett Kina om vapen

Ryssland ska ha bett Kina om militärt stöd och den kinesiska ledningen har övervägt frågan. Det har Nato fått indikationer på enligt generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Däremot finns inga bevis på att några vapen har skickats till Ryssland från Kina, menar Stoltenberg.

I samband med Xi Jinpings besök i Moskva varnar Stoltenberg för en sådan utveckling.

- Kina bör inte ge militärt stöd till Ryssland, det skulle vara att stödja Ryssland olagliga krig, säger Stoltenberg på en presskonferens.

Senaste om: Kriget i Ukraina