Mötet mellan USA:s sändebud Steve Witkoff och president Putin i Moskva pågick i tre timmar. Det var konstruktiva samtal, uppger presidentens rådgivare Jurij Usjakov som också deltog i samtalen, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Ushakov uppger också att samtalen förde parterna närmare varandra ”gällande Ukraina och andra frågor”.

En av de frågor som diskuterades var återupptagna förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina.

Generallöjtnant Yaroslav Moskalik dödades av en hemmagjord bilbomb, uppger ryska utredare i ett uttalande.

Moskalik dödades i ett bostadsområde i staden Balashikha öster om Moskva på fredagen, samma dag som USA:s sändebud Steve Witkoff rest till Ryssland för ett möte med president Putin.

Ryska bloggare beskriver Moskalik som en stigande stjärna i det ryska förvaret. Han har deltagit i flera av de delegationer som träffat västerländska ledare för att försöka nå ett avtal om fred i Ukraina.

Ukraina har inte kommenterat attacken. I december dödades en general i ett liknande dåd i Moskva, en händelse som Ukraina via anonyma källor tog på sig.

Att förslagen på hur Ukrainakriget ska avslutas skiljer sig åt har lyfts fram av källor nära samtalen. Dokument som Reuters läst visar tydligt skillnaderna, skriver nyhetsbyrån.

Den första texten från Trumps sändebud Steve Witkoff föreslår att Ryssland behåller Krim och ockuperade områden. Medan motdokumentet skjuter frågan tills efter en vapenvila. Sanktionerna mot Ryssland ska slopas enligt Witkoff-förslaget medan motförslagen föreslår gradvis lättnad.

Enligt Witkoffs första förslag ska Ukraina få en ”robust säkerhetsgaranti” med europeiska och andra stater som garanti och Kiev ska inte söka Nato-medlemskap. I andra dokumentet föreslås inga begränsningar för ukrainska styrkor eller allierade på ukrainsk mark.

I videon ovan förklarar SVT:s utrikesreporter Bert Sundström skillnaderna mellan de två förslagen.

– Jag beklagar djupt att USA nu sprider ryska uppfattningar om vad Krim är. Så kommenterar Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) Donald Trumps uttalande att ockuperade Krimhalvön i Ukraina ”ska förbli ryskt”, det skriver Göteborgs-Posten.

Kristersson menar att det är ”bara Ukraina som i eventuella förhandlingar kan definiera vad som är Ukrainas territorium och vad de skulle vara beredda att förhandla om”.

– Det här är otroligt viktigt för att kunna få en fred som är hållbar och som är rättvis, säger han till tidningen.

Ukraina kommer inte att återfå Krim, det är USA:s president Donald Trumps nya besked.

– Krim kommer att förbli rysk, säger han till tidningen Time Magazine.

Enligt intervjun med Trump vill han även att Ryssland ska få 20 procent av Ukrainas territorium men att Krimhalvön ”måste” förbli under rysk kontroll.

Enligt ingår USA:s formella godkännande av Krim som ryskt i det amerikanska fredsförslaget. Halvön Krim annekterades 2014 av Ryssland.

Trump återkommer i intervjun till att det var Kiev som startade kriget när man började tala om Nato-medlemskap:

– Jag tror att det har varit det som fick kriget att börja, säger han.

Nyhetsbyrån Reuters har tagit del av ett antal förslag om hur Rysslands krig i Ukraina ska avslutas som presenterades för europeiska tjänstemän av USA:s sändebud Steve Witkoff vid samtal i Paris den 17 april.

Ukrainska och europeiska tjänstemän motsatte sig vissa amerikanska förslag och formulerade motförslag om frågor som territorium och sanktioner, enligt de fullständiga texterna av förslagen som Reuters har gått igenom.

De primära skillnaderna i de två texterna handlar om frågor om territorium, hävning av sanktioner mot Ryssland, säkerhetsgarantier och storleken på Ukrainas militär.

Ukraina kan behöva ge upp landområden som del av ett fredsavtal med Ryssland, enligt Kyivs borgmästare Vitali Klitschko, i en intervju med brittiska BBC.

”Ett av scenarierna är... att ge upp territorium. Det är inte rättvist. Men för fred, tillfällig fred, kanske det kan vara en lösning, tillfällig”, säger han.

Klitschko betonade att det ukrainska folket ”aldrig skulle acceptera en ockupation” av Ryssland”.

Uttalandet kom timmar efter en rysk missil- och drönarattack mot Kyiv som dödade tolv personer och skadade över åttio och i en tid med ett växande tryck från USA:s president Donald Trump om att acceptera territoriella eftergifter.