Live

Senaste nytt om kriget i Ukraina

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan den 24 februari 2022, då ryska trupper anföll Ukraina från flera håll. Ryssland ockuperar flera regioner i östra och södra Ukraina. Här hittar du SVT:s liverapportering om kriget.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan den 24 februari 2022, då ryska trupper anföll Ukraina från flera håll. Ryssland ockuperar flera regioner i östra och södra Ukraina. Här hittar du SVT:s liverapportering om kriget.

Räddningspersonal arbetar vid en raserad byggnad, avspärrat område och en hund i förgrunden.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Foto: TT

Kriget i Ukraina

Ukraina: Ryssland håller inte vapenvilan

Enligt Andrij Kovalenko, chef för Ukrainas centrum för arbetet mot desinformation, ska ryska trupper fortsatt ha öppnat eld på ukrainska positioner efter det att Putins påskvila trätt i kraft. Det skriver han på Telegram.

”Ryssland försöker låtsas att de är 'fredsbevarande styrkor', men de vägrade redan den 11 mars att gå med på en ovillkorlig vapenvila och nu genomför de en informationsoperation där de talar om en 'vapenvila' men fortsätter att skjuta utan att sluta”, skriver han.

Överblick

Ryssland bekräftar: Nordkoreaner i kriget

Ryssland bekräftar för första gången att nordkoreanska soldater har stridit på den ryska sidan i kriget mot Ukraina, skriver Kyiv Independent.

Den ryske överbefälhavaren Valery Gerasimov berömde soldaternas ”styrka och hjältemod” i kriget.

Ryska soldater patrullerar i Kurskregionen. Foto: AP/TT

Putin: Besegrat Ukraina i Kursk

Rysslands president Vladimir Putin säger att man återerövrat hela Kurskregionen, rapporterar Reuters.

– Alla ukrainska soldater har tvingats bort från Rysslands Kurskregion, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov, enligt nyhetsbyråer.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.

Det var i augusti förra året som Ukraina med marktrupper anföll Kursk.

Soldater och stridsvagnar avancerade in i Ryssland, vilket var det klart största anfallet som skett inne på ryskt territorium.

Ryssland har sedan svarat med motattacker och pressat sig framåt. I mars tog man orten Sudzja och tryckte då bort ukrainarna ännu mer.

Trump och Zelenskyj i möte innan påve Franciskus begravning.

Zelenskyj och Trump har mötts i Rom

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och USA:s president Donald Trump har haft ett möte i Rom innan påve Franciskus begravning, uppger källor för Sky News.

Samtidigt bekräftar Zelenskyjs talesperson att mötet har genomförts, rapporterar Reuters.

Enligt Vita husets kommunikationschef Steven Cheung hade Trump en ”mycket produktiv diskussion” med den ukrainske ledaren.

Mötet är det första mellan ledarna sedan det havererade mötet i Vita huset som urartade i ett storbråk.

De två ledarna ska också ha kommit överens om ett möte senare under dagen.

Mötet sker efter att Trump sagt att ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina är ”mycket nära”.

Markerad händelse

Zelenskyj om Krim: ”Trump har rätt”

Volodymyr Zelenskyj säger i ett uttalande till BBC på fredagen att Donald Trump har ”rätt om Krimhalvön” och att Ukraina inte har tillräckligt med vapen för att återta kontrollen av området. Krimhalvön annekterades av Ryssland 2014.

Krimfrågan har varit central i förhandlingarna kring vapenvila och fred i Ukraina. USA föreslår att området ska fortsätta vara under rysk kontroll efter krigets slut. Samtidigt har ledarna i Kiev tidigare sagt att man inte kommer ge upp Krim i en fredsprocess med Ryssland.

Zelenskyj tonar dock ner kravet och säger att ”en fullständig och ovillkorlig vapenvila öppnar upp för möjligheten att diskutera allt”.

Trump: ”24-timmarslöftet var en överdrift”

Donald Trump uppgav under valrörelsen att när han blir president kan han få fred mellan Ukraina och Ryssland på ett dygn. Men i en ny intervju med Time säger presidenten att uttalande var en ”överdrift” och inte ”bokstavligt talat”.

– Självklart vet folk att när jag sa det,så var det ett skämt, tillägger Trump.

De senaste månaderna har Trump och hans administration försökt förhandla om en vapenvila i Ukraina. USA:s har lagt fram ett förslag kring fred, som bland annat innebär att Ukraina inte kommer återfå Krimhalvön. Zelenskyj har å sin sida sagt att han är öppen för att diskutera ”territoriella frågor”.

Storbritanniens tidigare premiärminister Boris Johnson är starkt kritisk mot USA:s förslag om fred i Ukrainakriget. Foto: Bo Amstrup/EPA/TT

Boris Johnson: Ukraina får ”ingenting” i Trumps fredsavtal

Storbritanniens tidigare premiärminister Boris Johnson riktar stark kritik mot Trumps fredsförslag, skriver han på X.

På den amerikanske presidentens villkor får ukrainarna ”ingenting”, säger han.

I inlägget skriver Johnson att Putin bland annat får rätten att behålla suveränt ukrainskt territorium som han har tagit med våld – och i strid med internationell lag.

Vidare får Putin enligt Johnson rätten att kontrollera Ukrainas öde genom att förbjuda Nato-medlemskap, samt chansen att återuppbygga sina väpnade styrkor för nästa attack inom några år.

Markerad händelse

Witkoff och Putin möttes i tre timmar

Mötet mellan USA:s sändebud Steve Witkoff och president Putin i Moskva pågick i tre timmar. Samtalet var konstruktivt, uppger presidentens rådgivare Jurij Usjakov som också deltog på mötet.

– Samtalet gav Ryssland och USA tillfälle att närma sig varandra ytterligare, inte bara i fråga om Ukraina även i ett antal andra internationella frågor, sade Usjakov till reportrar efter mötet, rapporterar Reuters.

En fråga som särskilt diskuterades var att återuppta direkta förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina.

Ryssland och Ukraina har inte haft direkta samtal sedan våren 2022.

Steve Witkoff har inte kommenterat vad som diskuterades på mötet.

Markerad händelse
En utbränd bil.
Bomben detonerade i en bil utanför ett lägenhetshus i staden Balasjicha. Foto: Tatyana Makayeva/AFP/TT

Utredare: Hemmagjord bilbomb dödade general

Generallöjtnant Yaroslav Moskalik dödades av en hemmagjord bilbomb, uppger ryska utredare i ett uttalande.

Moskalik dödades i ett bostadsområde i staden Balasjicha öster om Moskva på fredagen, samma dag som USA:s sändebud Steve Witkoff rest till Ryssland för att träffa president Putin.

Kreml anklagar Ukraina för att ligga bakom attacken.

– Regimen i Kiev fortsätter att involvera sig i terroristattacker på vårt lands territorium, säger den ryska regeringens talesperson Dmitrij Peskov till statlig tv.

Ukraina har inte kommenterat attacken. I december dödades en general i ett liknande dåd i Moskva, en händelse som Ukraina via anonyma källor tog på sig.

Markerad händelse

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Så skiljer sig de två förslagen åt

Att förslagen på hur Ukrainakriget ska avslutas skiljer sig åt har lyfts fram av källor nära samtalen. Dokument som Reuters läst visar tydligt skillnaderna, skriver nyhetsbyrån.

Den första texten från Trumps sändebud Steve Witkoff föreslår att Ryssland behåller Krim och ockuperade områden. Medan motdokumentet skjuter frågan tills efter en vapenvila. Sanktionerna mot Ryssland ska slopas enligt Witkoff-förslaget medan motförslagen föreslår gradvis lättnad.

Enligt Witkoffs första förslag ska Ukraina få en ”robust säkerhetsgaranti” med europeiska och andra stater som garanti och Kiev ska inte söka Nato-medlemskap. I andra dokumentet föreslås inga begränsningar för ukrainska styrkor eller allierade på ukrainsk mark.

I videon ovan förklarar SVT:s utrikesreporter Bert Sundström skillnaderna mellan de två förslagen.

Markerad händelse
Ulf Kristersson vid KU-förhöret på fredagen. Foto: Viktoria Bank/TT
Ulf Kristersson vid KU-förhöret på fredagen. Foto: Viktoria Bank/TT

Kristersson markerar mot Trumps uttalande

– Jag beklagar djupt att USA nu sprider ryska uppfattningar om vad Krim är. Så kommenterar Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) Donald Trumps uttalande att ockuperade Krimhalvön i Ukraina ”ska förbli ryskt”, det skriver Göteborgs-Posten.

Kristersson menar att det är ”bara Ukraina som i eventuella förhandlingar kan definiera vad som är Ukrainas territorium och vad de skulle vara beredda att förhandla om”.

– Det här är otroligt viktigt för att kunna få en fred som är hållbar och som är rättvis, säger han till tidningen.