Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se delar av tv-intervjun som Hamid Noury gjorde efter att han landat. Foto: Afp

Dömde Hamid Nourys ord i Iran efter frigivningen – använder namnet Abbasi igen

Uppdaterad
Publicerad

Livstidsdömde Hamid Noury intervjuades vid återkomsten i Iran. Där använder han sig av det namn som folkrättsmålet handlade om – och som han nekade till ha burit.

– Han slutar låtsas, säger Rouzbeh Parsi, programchef på Utrikespolitiska institutet.

Den iranska regimen beskriver frisläppandet av Hamid Noury, som sommaren 2022 dömdes till livstids fängelse för grovt folkrättsbrott och mord, som en stor seger.

Officiellt görs inga tydliga kopplingar till fångutväxlingen med Johan Floderus och Saeed Azizi, enligt Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutet.

Fångutväxling mellan Sverige och Iran

– Enligt den iranska staten har han (Hamid Noury) inte begått något brott. Från deras perspektiv var det här rättvisa eftersom han inte förtjänade att sitta i fängelse, säger Rouzbeh Parsi.

Noury välkomnades med blommor när han klev av planet i Teheran och uttalade sig tvetydigt därefter inför medier.

– Gud befriade mig, (...), Hamid Noury, känd som Hamid Abbasi, sade han, utan närmare förklaring.

Kan tolkas som erkännande

Bland politiska fångar var Noury känd under namnet Abbasi, men under rättegången i Sverige, som inleddes 2021, förnekade Noury att han använt namnet. Hans försvarare hävdade att det inte gick att bevisa att han var Abbasi.

– Det är ju ett erkännande i den meningen att han står för den han är, och signalerar att i Iran har han inte något att skämmas över. Han slutar helt enkelt låtsas att han inte är den person han anklagades för att vara, säger Parsi och konstaterar:

– Vad han inte erkänner är att han begått några brott.

”Symboliskt viktigt”

Hur framtiden för Noury ser ut beror enligt Parsi dels på vilken roll han haft innan han anhölls i Sverige och i vilken mån Iran vill slå mynt av fallet som en propagandaseger.

– Jag tror inte att Teheran räddat honom på grund av vem han är. De har räddat honom därför att det är symboliskt viktigt att inga andra stater börjar döma iranier för saker som iranska staten anser vara legitima handlingar.

Hamid Noury riktade sig också direkt till den oppositionella gerillagruppen Folkets Mujahedin – i videon går Rouzbeh Parsi igenom delar av den tv-sända intervjun.

MASSAVRÄTTNINGARNA I IRAN OCH SVERIGES RÄTTSLIGA ROLL

Den väpnade konflikten mellan Iran och Irak på 80-talet var på väg mot sitt slut när Irans tidigare högste andlige ledare och grundare av islamiska republiken, Ayatollah Khomeini, kom med en fatwa om att avrätta politiskt oppositionella fångar i iranska fängelser.

Under sommaren 1988 dödades tusentals personer i flera fängelser runt om i landet. Enligt människorättsorganisationer ställdes de inför domstolsliknande kommittéer där deras öde avgjordes på några minuter.

Åren gick och ingen ställdes inför rätta för massavrättningarna.

Över 30 år senare – i november 2019 – anlände en iransk man till Arlanda flygplats i Sverige där han senare greps. Mannen misstänks ha haft en central roll i avrättningarna i ett fängelse i Karaj i Iran.

I juli 2021 åtalades Hamid Noury mot sitt nekande för grovt folkrättsbrott och mord.

Sverige var det första landet som rättsligt prövade de folkrättsbrott som begicks i Iran 1988.

”Folkrättsbrott har bedömts vara så allvarligt att oavsett var de begås eller av vem så ska nationella domstolar kunna pröva sådana misstankar. På grund av att Sverige har universell jurisdiktion för folkrättsbrott, har vi både en möjlighet men också en viss skyldighet, att lagföra dessa brott”, har kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson tidigare sagt, enligt ett pressmeddelande.

14 juli 2022 meddelades att Noury dömdes av tingsrätten till livstids fängelse för folkrättsbrott och mord.

15 juni 2024 utväxlades Hamid Noury mot svenska medborgarna Saeed Azizi och Johan Floderus i en fångutväxling med Iran, detta efter att ha benådats av den svenska regeringen.

Källa: Åklagarmyndigheten, Polisen, Amnesty International.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Fångutväxling mellan Sverige och Iran

Mer i ämnet