I öknen i nordvästra Egypten odlar Samira Eid aubergine, lök och tomater. Eftersom havsvattnet letat sig in i grundvattnet här gick marken tidigare inte att odla.
– Tomaterna är fortfarande gröna. Men när de mognar är de de bästa tomaterna som går att få, säger hon och pekar mot fältet där gröna plantor sticker ur den sandiga jorden.
Mellan plantorna löper vattenslangar kopplade till en avsaltningsanläggning.
Mohamed el-Shorbagy visar hur vatten pumpas upp ur marken och leds genom flera filter med hjälp av solkraft.
Allvarlig vattenbrist
FN uppger att Egypten står inför en allvarlig vattenkris de kommande åren. Nästan hela landets befolkning lever längs en smal remsa odlingsbar mark längs Nilen.
När medeltemperaturen stiger blir Egypten allt mer sårbart för stigande havsnivåer, som riskerar att översvämma den viktiga jordbruksmarken i Nildeltat.
Därför planerar nu Egypten att fyrfaldiga avsaltningen av havs- och grundvatten de kommande åren.
I fokus på COP27
Frågan om hur vattenfattiga länder ska anpassa sig till klimatförändringarna står i fokus på klimatmötet COP27 i Sharm el-Sheikh.
Brist på vatten påverkar mer än 40 procent av jordens befolkning och förutspås öka med stigande medeltemperaturer.
För Egypten, som är en stor importör av livsmedel, blev frågan ännu mer akut i våras med de stigande matpriser som är en följd av kriget i Ukraina. Landet vill bli mer självförsörjande, men jordbruket kräver vatten.
Gammal dröm
Drömmen om att odla i öknen är inte ny. 1997 investerade Egyptens tidigare diktator Hosny Mubarak 40 miljarder egyptiska pund i ett gigantiskt odlingsprojekt i västra öknen som aldrig blev framgångsrikt. Nu har planerna tagit ny fart på grund av världsläget.
Men att bryta ny mark är inte okontroversiellt. Experter har ifrågasatt hur länge Egyptens grundvattenreserver räcker för att odla i öknen. Nya avsaltningsanläggningar byggs just nu även vid landets Medelhavs- och Röda havskuster.
– Klimatförändringarna innebär att jordbruket i Nildeltat riskerar att översvämmas. Vi måste plöja nya fält för att fylla våra behov, säger Samira Eid.