Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Elpriser och energi, gängkriminaliteten och regeringsfrågan, det är tre frågor som har legat i fokus under valrörelsen enligt SVTs inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein. Foto: Axel Rydén/SVT

Analys: ”En febrig valrörelse är över – det är nu det börjar”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Uppskruvat tonläge, halvsanningar och stenhårda angrepp på motståndaren har präglat valspurten.

Men också – en kanonad av nygamla vallöften och en budgivning om elprisstöd till hushållen.

De långsiktiga visionerna har det talats tystare om, liksom den ideologiska konflikten längs vänster-högerskalan. Förklaringen är splittringen på båda sidor den nya blockgränsen.

Elisabeth Marmorstein

Inrikespolitisk kommentator

TV4:s slutdebatt valrörelsen 2014. En märkbart irriterad Stefan Löfven (S) fäktar undan Annie Lööf (C) och utbrister:

– Det är bara käbbel.

Ett minnesvärt tv-ögonblick som Löfven ångrade i samma sekund som det skedde. Men efter valrörelsen 2022 är det nog en och annan väljare som är benägen att hålla med. De senaste veckorna har tonläget skruvats upp rejält. Det var varit medvetna missförstånd, osakliga påhopp och negativa kampanjer om motståndaren.

Självklart inte unikt för den här valspurten. Skillnaden nu är bristen på sakpolitiska konflikter med ideologisk nerv längs vänster-högerskalan. Nya samarbeten mellan partier som står långt ifrån varandra i avgörande ekonomiska frågor är en förklaring.

En annan är att Socialdemokraterna valt att göra sin partiledare till sitt viktigaste vallöfte. Den retoriska vänstergir S brukar vilja mobilisera de egna med mot slutet har lyst med sin frånvaro. Nu är det Magdalena Andersson (S) själv som ska få soffliggarna till valurnorna.

Med detta sagt så kan valspurten sammanfattas i tre punkter:

Elpriser och energi

Inte sedan slutet av 1970-talet har energifrågan debatterats så intensivt i ett val som nu. Förklaringen är de rekordhöga elpriserna som gjort det möjligt för partierna till höger att blåsa liv i kärnkraftsfrågan. Och väljarna verkar vara med på tåget, energifrågan rankas nu som den tredje viktigaste enligt Novus.

Socialdemokraterna har något yrvaket svarat som de brukar i frågor där motståndaren har ett övertag: Vi stänger inte dörren för något, låt oss enas i en bred energiöverenskommelse, en utbyggnad av kärnkraften är ganska bra.

Energifrågan var med och avgjorde de jämna valen 1976 och 1979. Högersidan hoppas förstås att den ska göra det igen. Men det är långtifrån säkert när alla partier på olika sätt lovar att stötta hushållen för de höga elpriserna.

Gängkriminaliteten

Även när det gäller hårdare tag har Socialdemokraterna valt att lägga sig nära sina motståndare. När Magdalena Andersson (S) talar om skjutningarna som en svensk epidemi och lanserar en “nationell offensiv” så vill hon försöka övertyga väljarna om att hennes regering, till skillnad från Stefan Löfvens S-MP regering, kommer göra det som krävs.

Målet är att spela oavgjort mot högersidan när det gäller sådant som straffskärpningar, avlyssning och kameraövervakning. Men det parti som vunnit mest på att gängkriminaliteten dominerat debatten är SD som nu äger frågan i väljarnas ögon, enligt Novus.

En viktig förklaring är att de aldrig varit med och styrt Sverige vilket gör att de kan ställa sig vid sidan av och lägga skulden för utvecklingen på övriga partier. Att de tidigare och tydligare än något annat parti kopplat gängkriminaliteten till invandringen bidrar också.

Regeringsfrågan

Att Socialdemokraterna skulle försöka göra valspurten till en sorts folkomröstning om Sverigedemokraterna borde inte komma som en överraskning för någon. Det var framgångsrikt 2018 och nu ingår SD för första gången i ett samarbete som kan ge dem direkt inflytande över regeringspolitiken. Siktet har varit inställt på de liberala väljare som ogillar närmandet till SD.

Inte nödvändigtvis för att de ska lägga sin röst på Magdalena Andersson (S). Det räcker att de landar hos den tilltänkta regeringspartnern Annie Lööf (C). Angreppen på SD kan också mobilisera välutbildade medelklassväljare i storstäderna som blivit en allt viktigare väljargrupp för S när arbetarväljare sviker.

Men antipatierna mot SD är inte det enda som gjort regeringsfrågan central i valspurten. Oenigheten om ministerposter och splittringen i sakfrågorna på båda sidor den nya blockgränsen har gjort frågan om hur de båda statsministerkandidaterna ska få ihop sitt regeringspussel högst relevant.

I dag avslutas valrörelsen. Men det är långtifrån över. I morgon ska våra folkvalda ta hand om det valresultat väljarna har givit dem. Och det kommer inte att bli en helt enkel resa.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.