För andra dagen i rad har hundratusentals människor varit ute på gatorna i Iran för att sörja den dödade toppgeneralen. Under begravningsceremonin som hölls idag i huvudstaden Teheran skanderade folk ”Död åt Amerika”.

– Gud den allsmäktige har lovat att hämnas Soleimani, sa idag general Esmail Ghaani, som ersatt Soleimani som ny befälhavare för elitstyrkan Quds.

Att Iran kommer att svara på dödandet av Soleimani är troligt. Han var en av de mäktigaste i landet, enligt vissa bedömare nummer två i hierarkin, efter Ayatolla Ali Khamenei, och Iran vill inte visa sig svagt. Iran vill ge igen – kanske mer än så.

Sårbara amerikanska mål

I ett regelrätt krig är Iran chanslöst mot USA. Den mäktiga amerikanska armén skulle kunna förgöra Iran fullständigt. Därför är det mer sannolikt med så kallad asymmetrisk krigföring, alltså att Iran försöker slå till mot sårbara amerikanska mål. Till exempel:

• Fortsätta att attackera USA:s ambassad i Iraks huvudstad Bagdad (igår landade två raketer vid ambassad).
• Attacker mot den relativt lilla amerikanska styrkan i Syrien.
• Döda eller kidnappa amerikanska medborgare.
• Sabotera oljetransporter genom Hormuzsundet.
• Attackera USA:s allierade i regionen, till exempel Saudiarabien.

För att undvika att USA svarar tiofalt på en eventuell hämndattack är det också troligt att Iran agerar indirekt via sina lojala miliser och allierade. Som Hizbollah i Libanon, Hamas i Gaza, regimen i Syrien, Hashd Al Shaabi i Irak eller Houtirebellerna i Jemen.

En hämndattack från Iran kan komma när som helst, men den kan också dröja.

Blodiga konfrontationer

Det var denna typ av krigsföring som general Qassem Soleimani var expert på. Frågan är hur mycket iranska revolutionsgardet och Qudsstyrkorna har försvagats nu när han borta.

Spänningen mellan Iran och USA har inte varit så här hög sedan gisslankrisen i Tehran 1979.

Även om ingen av länderna vill ha krig så skulle en eller flera blodiga konfrontationer kunna leda till ett förödande storkrig.