Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Koldioxidhalten i atmosfären är fortsatt rekordhög, trots att brunkolskraftverken i Tyskland gått med begränsad effekt under pandemin. Foto: Oliver Berg, TT arkivVisa alla (2)
Visa alla (2)

EU-ledarna enade: Ska minska utsläppen med 55 procent

Uppdaterad
Publicerad

EU-länderna är till sist överens om en långtidsbudget. Klimatmålen var en hård nöt att knäcka – men efter en lång nattmangling enades stats- och regeringscheferna om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030.

I samtalen om klimatet fastnade medlemsländerna i diskussioner om detaljer, då framför allt Polen, Ungern och Tjeckien efterlyste formuleringar för att garantera användandet av kärnkraft och naturgas. Men under fredagsmorgonen nådde man en lösning.

”Europa leder kampen mot klimatförändringarna. Vi har beslutat att skära ned våra utsläpp av växthusgaser med minst 55 procent till 2030”, twittrar EU:s permanente rådsordförande Charles Michel.

Budget i hamn

Klimatet var inte den enda frågan som avhandlades under toppmötet, som inleddes på torsdagen. Även sanktioner mot enskilda turkiska befattningshavare och EU:s stora coronastöd stod på agendan.

”Europa går framåt! 1,8 biljoner euro för att sätta kraft bakom vår återhämtning”, twittrade von der Leyen på torsdagen, sedan Ungern och Polen gått med på att lyfta sitt blockerande veto.

Budgetglädjen grumlas dock med rejält spretande åsikter om hur det egentligen gick till när de två motsträviga länderna ändrade sig. Var det Ungern och Polen som gick de övriga till mötes av rädsla för att förlora en massa stöd? Eller var det tvärtom majoritets-EU som vek ner sig för att få sin budget på plats?

Nöjd Löfven

Statsminister Stefan Löfven (S) tillhör de nöjda.

”För första gången sedan EU bildades görs nu en koppling mellan rättsstatens principer och utbetalning av pengar – det är historiskt och en stor framgång för Sverige som har drivit på för detta under flera år”, skriver Löfven i en sms-kommentar till TT inifrån toppmötet.

Den kompromiss som nåddes handlar bland annat om att ett utlåtande från EU:s domstol ska sökas, innan de nya rättsstatsreglerna börjar gälla. Därmed kommer införandet att dra ut på tiden, vilket tolkats som en eftergift till de två vetohotande länderna, som båda har parlamentsval de närmaste åren.

Polen har redan meddelat att man kommer att ta de nya reglerna till domstol för att pröva om de är förenliga med EU:s grundlagar.

”Texten gäller”

Löfven betonar ändå att det inte blir någon ändring av de regler som Ungern och Polen så hårt motsatt sig.

– Den texten gäller. Den har inte ändrats i sitt syfte. Där har Polen och Ungern fått acceptera den här texten som parlamentet och ministerrådet har kommit överens om, sade Löfven vid en pressträff med svenska journalister inför toppmötets start.

Innan långtidsbudgeten kan träda i kraft krävs nu också ett slutligt godkännande från EU-parlamentet, som väntas rösta om saken under nästa vecka.

EU:s stats- och regeringschefer enades vid ett maratonmöte i somras om ett stort coronastödpaket på 750 miljarder euro samt unionens nästa långtidsbudget, på totalt 1 074,4 miljarder euro under åren 2021-27.

Uppgörelsen innebär bland annat att pengar gemensamt ska lånas ihop till coronastödet och sedan betalas tillbaka gemensamt fram till år 2058. I uppgörelsen ingår även att ett system ska tas fram att förhindra att EU-medel utbetalas till länder som inte följer grundläggande rättsstats- och demokratiprinciper.

Godkännandet av uppgörelsen har dock försenats sedan Polen och Ungern länge motsatt sig det rättsstatssystem som förhandlats fram. Sedan de två länderna avslutat sin blockering öppnas dock för ett slutligt klartecken från EU-parlamentet under nästa vecka.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer