Foto: TT

”Ryske oppositionsledaren fängslas”

Uppdaterad
Publicerad

Den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj fängslas i 15 dagar efter massprotesterna i söndags, det rapporterar flera medier. EU och USA oroas över gripandet av honom och ytterligare omkring tusen personer vid en antikorruptionsprotest i Moskva.

Bland de frihetsberövade finns den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, som nu dömts till böter för att olovligen ha organiserat jättedemonstrationen. Enligt flera medier ska han nu också fängslas i 15 dagar efter massprotesterna.

”Det kommer en tid när vi kommer att ställa dem inför rätta (men rättvist)” skrev den 40-årige antikorruptionsaktivisten Aleksej Navalnyj på Twitter inför förhandlingen i en tingsrätt i den ryska huvudstaden.

LÄS MER: Massprotester i Ryssland – oppositionsledare gripen

Navalnyj — som greps på väg till söndagens demonstration i Moskva anklagas för att ha organiserat en förbjuden protest och kan hållas frihetsberövad i 15 dagar. I en först dom fick han 3.000 kr i böter.

Jätteprotester

Navalnyj hävdar att premiärminister Dmitrij Medvedev är korrupt och manade ryssarna att gå ut på gatorna för att visa sitt missnöje med den politiska ledningen. Tusentals personer över hela landet hörsammade uppmaningen och protesterna har beskrivits som de största missnöjesyttringarna mot den ryska regimen på flera år. De flesta marscher organiserades utan officiellt tillstånd.

Tv-bilder visar demonstranter som skanderar ”Ner med (Rysslands president Vladimir) Putin!”, ”Ryssland utan Putin!” och ”Putin är en tjuv!”. Navalnyj vill utmana Putin i presidentvalet 2018 och många av demonstranterna var minderåriga som fötts under Putins 17 år vid makten.

I Moskva greps över tusen personer, enligt sajten OVD-Info som övervakar frihetsberövanden av aktivister. De allra flesta har släppts under natten, efter att de bötfällts.

Oro från EU

EU har uppmanat Ryssland att släppa resten av demonstranterna ”utan dröjsmål”. EU skriver i ett uttalande att polisinsatsen och gripandena hindrar utövandet av grundläggande yttrandefrihet, organisationsfrihet och rätten till fredliga protester som skyddas av den ryska konstitutionen.

Även USA riktar kritik mot massgripandena. Det amerikanska utrikesdepartementet uppmanar Ryssland att omedelbart släppa alla ”fredliga demonstranter” och säger att agerandet går på tvärs med grundläggande demokratiska värderingar.

”Protester är provokation”

Kreml beskriver den ryska oppositionens protester som en provokation och håller inte med EU och USA som krävt att gripna demonstranter ska släppas, skriver nyhetsbyrån Reuters. Kreml anklagar organisatörerna för söndagens jätteprotester för att ha uppmuntrat människor att bryta mot lagen och att ha betalat tonåringar för att delta.

Fakta: Affischnamn för oppositionen

Den 40-åriga antikorruptionsaktivisten Aleksej Navalnyj är ett affischnamn för den politiska oppositionen i Ryssland. Han har tillbringat tid i husarrest och hans bror har fängslats i samband med flera fall som Navalnyj hävdar är hämnd för att han utmanar Kreml.

Navalnyj har varit en av de hårdaste Kremlkritikerna i Ryssland de senaste åren. Han anklagade nyligen premiärminister Dmitrij Medvedev för att ha kanaliserat över en miljard dollar i mutor genom olika företag och organisationer som sköts av hans medarbetare. Ryska myndigheter har kategoriskt förnekat uppgifterna.

2013 dömdes Navalnyj till fem års fängelse för förskingring. I november underkändes domen av Rysslands högsta domstol, som skickade ärendet tillbaka till lägre instans. Det väckte hopp hos Navalnyjs anhängare att han skulle kunna kandidera till presidentposten 2018.

I februari fann dock domstolen i Kirov Navalnyj skyldig till förskingring, och gav honom en femårig villkorlig dom. Det innebär att han riskerar att inte kunna ställa upp i valet, men själv insisterar han på att han inte kommer att låta sig stoppas. President Vladimir Putin väntas dominera valet.

Källa: TT:s arkiv, AFP

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.