Långsamt glider fartyget SCF Surgut genom Bosporen – sundet som mitt i turkiska Istanbul binder Europa och Asien samman. 274 meter statlig rysk oljetanker på väg från Svarta havet och ut mot öppet hav.

SCF, eller Sovcomflot som det statliga ryska rederiföretaget egentligen heter, belades i under våren 2022 med sanktioner från västländer på grund av Rysslands krig mot Ukraina. Sanktionerna skärptes ytterligare häromveckan. Men medan EU, Storbritannien och USA slog till ekonomiskt har andra länder en avgjort annan inställning.

”Inte haft moraliska problem att konsumera rysk olja”

Surgut och dess last är på väg till Indien, ett av de länder som bubblat upp som storkonsumenter av rysk olja. Ett annat är just Turkiet. I Istanbul kan man med blotta ögat se hur handeln med Ryssland nästan dubblerats mitt under brinnande krig.

– Det har definitivt ökat, säger Yörül Isik, utrikespolitisk analytiker och båtspanare som dagligen delar med sig av sina observationer från terrassen i Istanbul till sina över 50 000 Twitter-följare.

– Turkiet har delat upp sin politik i det här kriget. Även om det tydligt står på Ukrainas sida har landet inte haft några moraliska problem med att konsumera mer rysk olja.

Hårdare tag mot sanktionssmitare

Turkiet är inte del av EU och inte del av USA och är därmed inte förbundet att följa deras sanktioner mot Ryssland. Men att fortsätta handla med Ryssland är en sak, att låta sig bli mellanhand för EU-företag som försöker ducka sanktioner är något annat.

Den anklagelsen har riktats mot bland andra Turkiet av både USA och EU-länder, med Tyskland i spetsen. Och nu kommer krav om tuffare tag mot sanktionssmitare.

Rysslands generalkonsul i Istanbul, Andrej Buravov, avfärdar å sin sida beskrivningen av sanktionsrundande och kallar, i en skriftlig kommentar till SVT, sanktionerna olagliga:

”Ryssland bygger aktivt och mer framgång på nytt upp sitt hela system av utländska ekonomiska relationer, med främsta fokus på de regioner och stater som inte accepterar en ideologi av sanktioner.”