EU-toppmötets ordförande Donald Tusk och statsminister Stefan Löfven. Foto: TT

EU-strid om gränspoliser och svenska flyktingkrav

Uppdaterad
Publicerad

Vid EU-toppmötet som börjar i dag i Bryssel väntar strid om EU ska skaffa en egen gränspolis. En annan kontrovers väntar kring de svenska kraven att få skicka en del av de asylsökande som i dag finns i Sverige till andra EU-länder.

De hundratusentals flyktingar och migranter som under hösten kommit till EU-länderna kommer att prägla EU-toppmötet. Både toppmötets ordförande Donald Tusk och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker är inriktade på att bevakning och kontroll av EU:s yttre gränser nu ska förstärkas.

Hårdare vid yttre gränser

EU-kommissionen driver vid toppmötet sitt förslag att en ny EU-gemensam gränsbevakningsstyrka ska inrättas, och denna nya EU-styrka föreslås i akuta situationer kunna sättas in mot ett medlemslands vilja.

– För att vi ska kunna fortsätta med öppna gränser och resa utan id- och passkontroller inom EU krävs starkare bevakning av de yttre gränserna mot omvärlden, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker inför toppmötet.

– Schengen-samarbetet har brister och de måste vi nu rätta till, personer som kommer till EU måste kunna registreras och kontrolleras, argumenterade Jean-Claude Juncker.

Svenska regeringen skeptisk

De flesta regeringar inom EU vill ha bättre yttre gränskontroller. Men länder som Polen, Ungern och också den svenska regeringen ogillar den delen av förslaget som säger att en EU-styrka ska kunna sättas in mot ett medlemslands vilja. Stora länder som Tyskland och Frankrike trycker på för att en sådans styrka ska upprättas och anför Grekland som exempel på att EU behöver en gemensam gränsbevakningsstyrka.

I de planerade mötesslutsatser som cirkulerar talas om att frågan ”snabbt ska undersökas vidare”. Inga beslut är därför att vänta vid toppmötet, men diskussionerna kommer att ge en signal om EU-kommissionen har någon chans att få igenom sitt förslag om en nya EU-gränsstyrka.

Oklart om svenska önskemål

Den svenska regeringen begärde i slutet av november att en del av de asylsökande som i dag finns i Sverige ska kunna skickas till andra EU-länder. Argumentet är att Sverige inom EU har tagit emot flest flyktingar räknat per invånare. Till att börja med fick Sverige positiva besked från EU-kommissionen, men flera länder sägs nu vara motståndare. Överhuvudtaget har omfördelningssystem för flyktingar inom EU knappt kommit igång och fungerat dåligt sedan det beslutades tidigare i höst.

I de planerade mötesslutsatserna talas nu om att EU ska ”överväga att inkludera andra medlemsländer” i det redan beslutade omfördelningssystemet för flyktingar. Frågan hänvisas alltså till fortsatta diskussioner. Men enligt statsministern är det bättre än ingenting.

– Vi vet att det finns de som vill att det inte ska stå något alls om detta i slutsatserna, sade statsministern Stefan Löfven i riksdagens EU-nämnd inför dagens toppmöte.

Löfven i extrainsatt flyktingmöte

I samband med toppmötet blir det också diskussioner med Turkiet om stöd för att Turkiet ska ta hand om fler flyktingar från Syrien och hjälpa till att stoppa det som kallas människosmuggling från Turkiet till de grekiska öarna.

Ett förslag är att i utbyte ska runt 40.000 syriska flyktingar flygas direkt från läger i Turkiet till EU-länder. Statsminister Stefan Löfven deltar i ett separat möte här i Bryssel om detta med ledare från bland annat Tyskland och Österrike.

Vid regeringschefernas middag sent på torsdagskvällen väntas sedan en livlig debatt om den brittiske premiärministern David Camerons krav på förändringar av EU inför den folkomröstning som ska hållas om britterna ska stanna kvar i eller lämna EU. Mest omstritt är att den brittiska regeringen vill kunna neka arbetstagare från andra EU-länder sociala förmåner och skattelättnader de fyra första åren de bor och arbetar i landet. Diskriminering av våra medborgare och helt emot principen om likabehandling av alla EU-medborgare, anser regeringarna i östra Europa. Det blir debatt, men beslut om de brittiska kraven dröjer till i februari nästa år.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

#flykt

Mer i ämnet