– Det är komplext och väldigt, väldigt svårt, så jag säger inte att det kommer att gå lätt, sade statsminister Stefan Löfven (S) i går.

Meningen gäller även rent fysiskt för Löfven och övriga stats- och regeringschefer. Diskussionerna i Bryssel lär pågå länge i kväll och i natt och i morgon. För Löfven gäller dessutom en extra tidig uppstigning då riksdagens EU-nämnd redan klockan 07.30 i dag ska gå igenom vad som gäller inför toppmötet.

Löfven får sedan även en chans att på förhand möta en av toppmötets huvudpersoner, Greklands premiärminister Alexis Tsipras, som bjudits in till det förmöte som EU:s socialdemokratiska ledare kommer att ha i eftermiddag – trots att Tsipras egentligen tillhör vänsterns partifamilj, GUE-NGL.

EU-ledarna möttes senast bara för en dryg vecka sedan, den 7 mars, och ställde sig då bakom principerna för ett turkiskt samarbete. Huvudtanken är att migranter och flyktingar som tar sig till Grekland ska skickas tillbaka till Turkiet. I gengäld åtar sig EU att ta emot lika många syriska flyktingar från Turkiet som det antal som avvisas från Grekland.

Juridisk tvekan

FN, människorättsorganisationer och även flera länder är dock skarpt kritiska till hur laglig en sådan lösning är.

– Det som görs tillsammans med Turkiet ska göras med respekt för internationell lag och EU:s lagstiftning, sade Stefan Löfven i går.

EU:s permanente toppmötesordförande Donald Tusk poängterade ungefär samma sak i sin inbjudan till mötet.

”En absolut prioritet är att garantera att våra beslut respekterar både EU-regler och internationell lag. Vi måste också se över hur vi förhindrar att nya illegala migrationsrutter öppnas upp från Turkiet till EU, via land eller hav”, skrev Tusk bland annat.

Måste ändra lagar

EU-kommissionen anser att ett återsändande till Turkiet av alla som anländer till Grekland är juridiskt möjligt – men att det kräver lagändringar i båda länderna.

– Låt mig vara kristallklar om det här: det kan inte bli tal om några godtyckliga återsändanden, sade kommissionens förste viceordförande Frans Timmermans på en presskonferens i Bryssel i går.

I ett utkast till toppmötesuttalande, som TT tagit del av, heter det att EU-länderna ”välkomnar Turkiets åtagande att migranter som återskickas kommer att skyddas i enlighet med internationella regler om behandling av flyktingar”.

Det sägs även att migranter som anländer till Grekland ska registreras och få eventuell asylansökan prövad. Migranter som inte söker asyl eller har ogrundade asylansökningar ska återföras till Turkiet.

Grusar Sveriges hopp?

Den som varit i Grekland och skickats tillbaka ska hamna sist i kön när EU-länderna sedan ska ta emot motsvarande antal syrier direkt från Turkiet. Dessa ska i första hand fördelas till olika länder i enlighet med de löften som EU-länderna gav i fjol somras om att ta emot kvotflyktingar direkt från läger utanför Europa. 18 000 utlovade platser står fortfarande tomma.

I andra hand finns planer på att fylla upp de 54 000 platser som ursprungligen var tänkta för asylsökande som skulle skickas till övriga EU-länder från Ungern, sedan landet i fjol fått ta emot ett stort antal flyktingar.

Det här innebär sannolikt att den omfördelning från Sverige till andra EU-länder som den svenska regeringen hoppats på inte kommer att bli av.

Strid om Cypern

Ett av de största hindren för en uppgörelse är samtidigt Cypern, som vill att Turkiet erkänner landets myndigheter fullt ut. Turkiet har sedan 1970-talet stöttat den turkcypriotiska utbrytarrepubliken på norra Cypern, vilket stadigt varit ett hinder för allt närmande mellan EU och Turkiet.

I bland annat Frankrike råder även stark tvekan till Turkiets krav på ännu fler EU-miljarder i stöd för de miljontals syriska flyktingar som finns i landet.

Enligt det utkast som TT tagit del av erbjuds dock en ny summa. Ytterligare max tre miljarder euro ska kunna ges fram till 2018 – men först sedan de redan utlovade tre miljarderna fullt ut använts.