– Erkännandet av de så kallade folkrepublikerna, och att man slutit vänskaps- och samarbetsavtal med dem, gör att Ryssland nu kan flytta fram sina positioner och öka trycket ytterligare på Ukraina. Det är ett steg på vägen till målet: Politisk kontroll över Ukraina så att Ryssland kan bestämma över landets utrikes- och inrikespolitiska vägval i framtiden, säger Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.

Vendil Pallin bedömer att Ryssland i nuläget knappast har en exakt plan för hur man rent praktiskt ska gå till väga för att styra Ukrainas politik, men att bibehålla det militära trycket mot landet är en metod. I gårdagens tal sade president Putin dessutom mer eller mindre rakt ut att Ryssland inte anser att Ukraina är ett riktigt land.

Annektering osäker

– I rysk terminologi är de egna styrkorna alltid ”fredsskapande trupp” – men vad de ska göra i de här områdena är det ingen som vet. Vi vet inte heller exakt vilket territorium som dessa så kallat självständiga stater anser sig ha. Enligt deras konstitutioner är det väsentligt större än territoriet som de i nuläget kontrollerar.

En eventuell annektering av Donetsk och Luhansk skulle även innebära en kostnad för Ryssland, då medborgarna då får rätt till samma förmåner som ryska medborgare och att det kommer att krävas investeringar i återuppbyggnad och infrastruktur. 2008 erkände Ryssland Sydossetien och Avchazien som självständiga, men valde att inte annektera dem. Övriga världen anser att dessa områdena är en del av Georgien.

Hör FOI-experten i klippet ovan