Kort efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina vädjade Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj till alla utlänningar som kunde tänka sig att strida för den ukrainska armén. Tiotusentals följde uppmaningen och åkte till Ukraina, men det är långt ifrån alla som stannat kvar.

Kacper Rekawek är forskare på Centrum för forskning om extremism vid Oslo universitet och menar att en del av de som reste för att strida inte var redo för vad som väntade på slagfältet.

– Många hade förväntat sig något helt annat. En del hade erfarenhet av att ha stridit i Irak och Afghanistan, men att kriga mot den ryska militären och bli beskjuten med artilleri är något helt annat. Det var många som inte klarade av det.

Försökte skjuta blixtar

Men det är inte bara frivilligsoldater som ångrat sig och rest hem – den ukrainska militären har också fått sålla bort en del personer som inte passat in.

– Det finns skräckexempel på personer som trott att allt bara är ett rollspel. Bland annat en kille som genom en vodoo-trollformel försökte skjuta blixtar på de ryska soldaterna, säger Rekawek.

Kacper Rekawek anser att anledningen till att inte bara de mest lämpade har fått strida är att ansökningsprocessen, till en början, var dåligt organiserad.

– Sorteringen har blivit bättre, nu kan man exempelvis ansöka via en hemsida. I början av kriget åkte de flesta ner till den ukrainska gränsen och försökte övertyga de ukrainska befälen om att få strida.

PR-mässigt genidrag

Kacper Rekawek tror inte att de utländska soldaterna kommer att göra någon stor skillnad militärt, men däremot kan de skapa bra PR för Ukraina.

– Det kan vara positivt att ha en erfaren utländsk soldat som kan bidra med kunskap vid enskilda strider, men det kommer inte att ha någon påverkan på ett större plan. Däremot är det ett PR-mässigt genidrag i och med att det skapar publicitet i hela världen.

Vad driver svenskarna att riskera livet i Ukraina? Se mer om de utländska frivilligsoldaterna i Utrikesbyrån: Svenskarna vid fronten på SVT Play.