Bilderna från djurrättsorganisationen Peta vittnar om hur fåren får utstå både sparkar och slag under klippningen av deras ull. Foto: Peta

Så plågas fåren för sin ull

Uppdaterad
Publicerad

Får som sparkas i huvudet samtidigt som de trycks ned mot marken. Lamm som slås med hammare och misshandlas brutalt under klippning. Nya starka bilder vittnar om djurplågeriet i textilbranschen – den här gången i jakten på värdefull ull. Det handlar om Australien, en av världens största producenter.

Scrolla till nästa bild för att se klippet. Varning för mycket starka bilder.

Återigen avslöjas brutala metoder inom textilindustrin. Djurrättsorganisationen Peta skickade i slutet av 2012 tre utredare som under täckmantel besökt 19 av Australiens fårfarmer – utspridda i tre av landets stater. Nu publicerar de skräckinjagande bilder, som vittnar om hur får plågas svårt under klippning. Materialet har filmats mellan oktober 2013 och februari 2014.

– Petas djupgående undersökning visar att – oavsett hur mycket man skulle önska att det vore så – så finns ingen human ull, säger Daphna Nachminovitch på Peta till NBC News.

Djurens rätt: Kan hamna i Sverige

Australien står för hela 20 procent av världens ull, inklusive 80 procent av merinoullen. Enligt Peta står de undersökta farmerna för mer än fem procent av all ull som årligen kommer från Australien. Man uppskattar att arbetarna på dessa farmer årligen klipper totalt över 4 miljoner får.

Enligt Camilla Björkbom, förbundsordförande på Djurens rätt, är risken stor att även ull som säljs Sverige kommer från en farm där hanteringen av djuren sett ut på ett liknande sätt.

– Det säljs så otroligt mycket ull. Det betyder att man måste fråga sig: var kommer ullen ifrån? Svaret är att det är ju inte från någon liten farm, utan det är så här det ser ut.

”Ska gå så fort som möjligt”

Peta uppger att man kommit åt materialet genom att utredarna fått anställning på de olika farmerna. Undersökningen visar att arbetare vid sju av de undersökta farmerna sparkade, stampade eller stod på fårens huvuden under klippningen. På åtta av farmerna slog arbetare fåren med klippverktygen, enligt djurrättsorganisationen.

Vid en annan av de australiensiska farmerna slogs ett lamm vid upprepade tillfällen med en hammare, och vid fem farmer kastades fåren mot marken under klippningen.

Camilla Björkbom blir illa berörd när hon tar del av materialet.

–  Det handlar ju förstås om att det ska gå så fort som möjligt. Fåren är inte längre djur utan bara ett jobb som ska göras. Det spelar ingen roll hur mycket av sådant här jag ser. Jag blir lika tagen varje gång.

”Det gör extra ont att se”

Camilla Björkbom förklarar varför det gör extra ont att se fåren ligga fasthållna på rygg, samtidigt som de sparkas av sina klippare.

– Får är bytesdjur. De får inte visa svaghet och smärta, så det ska ganska mycket till innan de gör det.  Det är en sådan utsatt position för dem, att tryckas ner på det här sättet är fruktansvärt bara i sig. Sedan tillkommer den rena misshandeln. Att fåren sedan, när de försöker ta sig loss, slås med tillhyggen för att arbetarna blir så arga på dem gör extra ont att se.

Peta uppger att man misstänker att flera amerikanska företag har köpt ull från farmerna där djurplågeriet ägt rum. Men NBC News, som granskat materialet, har inte kunnat bekräfta dessa uppgifter.

”Klippare betalas beräknat på volym”

När Guardian Australia kontaktat Peta vill de inte uppge exakt vilka farmer djurplågeriet ägt rum på, och hänvisar till säkerheten för de visselblåsare som fortfarande arbetar som klippare.

– Det jag kan säga är att misshandeln observerades på varenda en av de 19 farmerna och totalt 70 av de anställda dokumenterades då de plågade djuren, säger Claire Fryer på Peta till Guardian.

Hon fortsätter:

– Klippare betalas ofta beräknat per volym, inte per timme, vilket uppmuntrar snabbt och våldsamt arbete som orsakar sår på fårens kroppar.

WoolAustralia, en av de största branschorganisationerna för ullproducenter i Australien, säger i ett uttalande att behandlingen av fåren i videon är ”oacceptabelt”, men att det handlar om en enskild incident.

– Vi är chockade och förskräckta efter att ha sett materialet, säger organisationens ordförande i uttalandet, enligt Australiska AP.

Finns ingen märkning

Det finns flera olika typer av ull. Den dyrare merinoullen, där Australien står för 80 procent av produktionen, var i strålkastarljuset 2008 då tv4 granskade hur fåren flåddes levande utan bedövning för att framställa det värmande materialet som är vanligt i bland annat underställ.

Efter granskningen slutade flera svenska företag att sälja merinoull. Många har i dag börjat använda sig av så kallad ”mulesingfri” ull, vilket betyder att varan är märkt så att man som kund ska kunna känna sig säker på att djuren inte utsatts för den plågsamma behandlingen.

Men för den vanligare fårullen, som finns i allt från tröjor till plädar eller sofföverdrag, säger Camilla Björkbom att det för kunden nästan är omöjligt att vara säker på att fåren inte utsatts för djurplågeri.

– Förmodligen vet inte ens företagen själva om det här, utan litar på certifikat man fått. Det finns inga förteckningar över huvud taget som markerar att ull producerats utan djurplågeri.

Materialet granskas

Den australiske jordbruksministern Barnaby Joyce har, efter att ha tagit del av petas undersökning, fördömt det som visas i filmen. Han kallar fårklipparnas uppträdande för grymt, men säger också att han vill ha mer information om hur filmerna gjorts innan han tar till åtgärder.

Enligt Guardian kommer nu RSPCA, Royal society for the Prevention of Cruelty to Animals, att granska filmen för att ta reda på om materialet visar på hantering som överträder lagarna för djurskydd i de olika australiska staterna där det filmats.

– Klippning innebär stor stress för fåren och ska utföras av tränade och kompetenta yrkesmän, säger en talesperson för organisationen.

Peta har skickat ut videon till flera internationella återförsäljare av ull och uppmanat dem att upphöra med sin försäljning.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.