Corona vet inte vem som låg bakom hotet. Och precis som i över 99 procent av alla aggressioner mot journalister i Mexiko är fallet olöst.

Mexikos journalister dödas

107 journalister har mördats i Mexiko sedan år 2000, vilket placerar Mexiko i den globala toppen tillsammans med krigsdrabbade länder som Syrien och Afghanistan.

Med elva mord var 2016 det värsta året för Mexikos journalister i landets historia. Det här året har börjat ännu värre. Och det är inte längre bara lokaljournalister som drabbas – nu går inte ens nationellt erkända och internationellt prisbelönta journalister säkra längre.

LÄS MER: Mexikansk tidning stänger: ”För farligt att arbeta”

“Jämförbart med länder i krig”

Eric Monterrosas från pressfrihetsorganisationen Artikel 19 kartlägger journalisternas utsatta situation i Mexiko där rapportering om organiserad brottslighet, politisk korruption och ekonomiska intressen är förenat med livsfara.

– Vi är inte ett land i krig men våra siffror för våld mot kommunikatörer och journalister är jämförbara med många länder i krig, säger han.

Under inspelningen hos Artikel 19 ber Monterrosas oss att bara filma närgångna intervjubilder – av säkerhetsskäl vill organisationen inte avslöja hur kontoret ser ut på insidan.

Tandlösa åtgärder från regeringen

Den mexikanska regeringen skapade 2010 en speciell avdelning inom åklagarmyndigheten med uppgift att få ett slut på våldet mot journalisterna. Två år senare invigdes ett nytt skyddsprogram för särskilt utsatta journalister.

Men enligt Artikel 19 har åtgärderna varit helt tandlösa. Och det är inte okomplicerat att det är den mexikanska staten som ska lösa problemet när omkring hälften av aggressionerna mot journalister kommer från olika delar av statsapparaten.

LÄS MER: Prisbelönte journalisten Javier Valdez mördad

Farligast i världen

Hittills i år har sju journalister mördats i Mexiko vilket gör landet till farligast i världen under 2017. Och straffriheten är nästintill total. Av de 107 journalistmorden sedan år 2000 har bara tre lett till åtal.

– Så länge straffriheten ligger på de här nivåerna går det inte att ta regeringens åtgärder på allvar, säger Monterrosas.

Självcensuren breder ut sig

I våldets kölvatten breder självcensuren ut sig bland Mexikos journalister. Och stora delar av landet håller nu på att förvandlas till områden helt utan oberoende rapportering.

LÄS MER: Vrede efter mordet på fotojournalist

I delstaten Puebla lever journalisterna med en permanent hotbild. På en liten innergård i delstatshuvudstaden jämför journalisterna Alejandra Corona och Samantha Páez program och inställningar på sina mobiltelefoner.

Mejlen var hackad

– Mitt mejl-konto på jobbet var hackat så efter det bytte vi lösenord på vår mejl och våra mobiler, säger Páez.

De är båda aktiva i ett lokalt nätverk där journalister utbyter erfarenheter och ger varandra tips på hur man kan fortsätta arbeta trots attentat och digitalt spioneri.

Regeringen spionerar på journalister

Just frågan om digitalt spioneri är högaktuell i Mexiko efter att tidningen New York Times bekräftat det många mexikanska journalister misstänkt i åratal – den mexikanska staten spionerar på meningsmotståndare, kritiker och journalister.

Enligt New York Times ska den mexikanska regeringen ha spenderat omkring 675 miljoner kronor på att införskaffa avancerad digital programvara för spioneri.

“Nu räcker det”

Jag frågar Samantha Páez om hotbilden mot journalisterna fått henne att fundera på att sluta med journalistiken.

– Min familj har sagt till mig ”nu räcker det”. Men jag har inte tänkt sluta med det här jobbet. Däremot måste jag bli försiktigare, säger hon.

Hoppas på medborgarna

Páez har inga stora förhoppningar på att den mexikanska staten ska stoppa våldet mot journalisterna.

– Vi kan inte lita på myndigheterna eftersom det är vi som granskar och avslöjar deras kopplingar till korruption och organiserad brottslighet. Vi får sätta vår tilltro till medborgarna och att de ska förstå vikten av vårt arbete.