Den amerikanska drönarattack som dödade den iranska generalen Qasem Soleimani kan vara laglig, enligt folkrättsexperten Ove Bring. Foto: AP/TT, Pawel Flato

Folkrättsexpert: Attacken mot Soleimani kan vara laglig

Uppdaterad
Publicerad

Den amerikanska drönarattacken som dödade den iranska toppgeneralen Qassem Soleimani har kallats för ett politiskt motiverat mord av både Iran och Irak – något som skulle göra den olaglig enligt folkrätten. Men attacken kan mycket väl vara laglig, det menar folkrättsexperten Ove Bring.
– Det är möjligt att det var legitimt självförsvar. Men det krävs att USA presenterar uppgifter som visar det, säger han till SVT Nyheter.

Den tredje januari dödades den iranska toppgeneralen Qassem Soleimani i en amerikansk drönarattack utanför Bagdads internationella flygplats. Enligt USA hade Soleimani legat bakom flera attacker mot amerikanska medborgare och han ska även ha planerat framtida attacker mot amerikanska mål.

Enligt folkrättsexperten Ove Bring finns det mycket som tyder på att USA faktiskt agerade i legitimt självförsvar när de utförde attacken, men det är inte helt klarlagt.

– Mycket tyder på att USA blivit utsatta för upprepade krigshandlingar som föregick raketattacken mot Soleimani. Men för att man ska kunna säga att det handlade om självförsvar måste USA presentera uppgifterna. För att kunna säkerställa att de följt lagen måste man veta att det var regelrätta och upprepade krigshandlingar och inte sådant som skulle kunna klaras upp på annat sätt, säger Ove Bring.

”Tror uppgifterna kommer fram”

Enligt USA planerade Soleimani att utföra attacker mot amerikanska mål.

Räcker det för att USA:s attack mot honom ska klassas som självförsvar?

– Det kallas preventivt självförsvar och är inte lagligt enligt internationell rätt. I ett sådant fall måste man veta hur många det är som hotas och det vet man bara om missilen redan är i luften, säger Ove Bring.

USA behöver alltså presentera uppgifter som visar att Soleimani legat bakom upprepade krigshandlingar mot dem. Men huruvida de kommer att göra det återstår att se.

– Jag tror att uppgifterna kommer att komma fram. Det är nog bara en tidsfråga. Men jag tror dock inte att det kommer att följas upp, då USA har vetorätt i FN:s säkerhetsråd där en sådan här sak i så fall skulle avhandlas. Jag tror att det kommer stanna på debatternas plan, säger Ove Bring och fortsätter:

– Värt att nämna är dock att Donald Trump nyligen hotade Iran i ett uttalande, där han sa att USA skulle kunna attackera Irans kulturarv – vilket skulle bryta mot folkrätten. Men det var ett uttalande som snabbt dementerades av USA:s utrikesminister Mike Pompeo. Nu hette det att USA skulle följa krigets lagar.

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Det här var Qassem Soleimani. Foto: TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer