Nationalekonomen och adelsmannen Hammarsköld, född 1905, gjorde en lysande karriär som opolitisk ämbetsman och diplomat under 1930- och 40-talen. Enligt många bedömare spelade han en avgörande roll för hur Sveriges ekonomiska politik kom att se ut åren efter andra världskriget.
Svensk neutralitet
1953 efterträdde Hammarskjöld norrmannen Trygve Lie, och blev därmed FN:s andre generalsekreterare genom tiderna. Kalla kriget var som kallast, men eftersom Hammarskjöld inte tillhörde något politiskt parti och dessutom kom från det neutrala Sverige, kunde han accepteras av både öst- och västblocket.
TV: SF-journalen intervjuar Dag Hammarskjöld inför avresan till FN i New York
Under det tidiga 50-talet var FN en djupt splittrad organisation, närmast förlamad av politiska motsättningar. Men Hammarskjöld lyckades höja organisationens status och inflytande, bland annat genom framgångsrik diplomati och fredsbevarande insatser under Suezkrisen. 1957 blev han omvald till posten som generalsekreterare.
Retade Sovjet
När Kongokrisen bröt ut 1960 engagerade sig FN under Hammarskjölds ledning för att hålla samman landet. Samtidigt försökte han göra posten som generalsekreterare mer självständig från supermakternas inflytande. En ambition som hade stöd från många mindre medlemsstater men som retade upp inte minst Sovjetunionen.
I september 1961 var Hammarskjöld på uppdrag i Centralafrika, där han bland annat besökte den svenska FN-styrkan i Kongo. Under en flygning till Ndola i nuvarande Zambia gick något fel. Strax innan landning störtade planet i ett svårtillgängligt skogsområde, där det fattade eld.
Konspirationsteorier
Först 15 timmar efter kraschen återfanns flygplansvraket. Bara en av de 16 personerna ombord hade överlevt, men även han dog kort därefter av sina skador. Dag Hammarskjölds kropp hittades en bit från planet. Av skadorna att döma hade hans liv inte gått att rädda ens om hjälpinsatserna hade nått fram tidigare. Vad som orsakade flygkraschen är fortfarande omdiskuterat. Det har talats om sabotage, angripande flygplan, materialfel och den mänskliga faktorn.
Poet och fotograf
Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige där han hedrades med en statsbegravning i Uppsala domkyrka. 1961 tilldelades Dag Hammarskjöld postumt Nobels Fredspris. Vid sidan av den diplomatiska karriären var han även ledamot i Svenska Akademien, en skicklig fotograf, skrev poesi och sökte sig ut på långa vandringar i den ödsliga svenska fjällvärlden.
TV: Sverige sörjer Hammarskjöld 1961
Efter Hammarskjölds död hittades ett manuskript i hans lägenhet i New York. Det hade titeln Vägmärken och innehöll korta dagboksliknande anteckningar, prosatexter och haikudikter. Textsamlingen hade av Hammarskjöld själv beskrivits som ”en vitbok rörande mina förhandlingar med mig själv – och Gud”. Vägmärken gavs ut bokform 1963 och har översatts till flera språk. Hammarskjöld framstår där som djupt religiöst engagerad, nästan en mystiker.