• Viktigt meddelande:

    Det brinner i en industrifastighet i Söderbärke, Dalarnas län. Alla i området uppmanas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Dalarna. Läs mer

Svenske Dag Hammarskjöld valdes 1953 till generalsekreterare i FN. Vid Suezkrisen initierade han att den första fredsbevarande styrkan i FN:s regi sändes till en av världens oroshärdar. Foto: TT

För fred i kalla krigets kyla

Publicerad

Dag Hammarskjöld är den svensk som gjort djupast avtryck i FN. Han var världssamfundets generalsekreterare när kalla kriget var som kallast: från 1953 till 1961, då han omkom i en flygkrasch under ett FN-uppdrag i Centralafrika.

Nationalekonomen och adelsmannen Hammarsköld, född 1905, gjorde en lysande karriär som opolitisk ämbetsman och diplomat under 1930- och 40-talen. Enligt många bedömare spelade han en avgörande roll för hur Sveriges ekonomiska politik kom att se ut åren efter andra världskriget.

Svensk neutralitet

1953 efterträdde Hammarskjöld norrmannen Trygve Lie, och blev därmed FN:s andre generalsekreterare genom tiderna. Kalla kriget var som kallast, men eftersom Hammarskjöld inte tillhörde något politiskt parti och dessutom kom från det neutrala Sverige, kunde han accepteras av både öst- och västblocket.

TV: SF-journalen intervjuar Dag Hammarskjöld inför avresan till FN i New York

Under det tidiga 50-talet var FN en djupt splittrad organisation, närmast förlamad av politiska motsättningar. Men Hammarskjöld lyckades höja organisationens status och inflytande, bland annat genom framgångsrik diplomati och fredsbevarande insatser under Suezkrisen. 1957 blev han omvald till posten som generalsekreterare.

Retade Sovjet

När Kongokrisen bröt ut 1960 engagerade sig FN under Hammarskjölds ledning för att hålla samman landet. Samtidigt försökte han göra posten som generalsekreterare mer självständig från supermakternas inflytande. En ambition som hade stöd från många mindre medlemsstater men som retade upp inte minst Sovjetunionen.

I september 1961 var Hammarskjöld på uppdrag i Centralafrika, där han bland annat besökte den svenska FN-styrkan i Kongo. Under en flygning till Ndola i nuvarande Zambia gick något fel. Strax innan landning störtade planet i ett svårtillgängligt skogsområde, där det fattade eld.

Konspirationsteorier

Först 15 timmar efter kraschen återfanns flygplansvraket. Bara en av de 16 personerna ombord hade överlevt, men även han dog kort därefter av sina skador. Dag Hammarskjölds kropp hittades en bit från planet. Av skadorna att döma hade hans liv inte gått att rädda ens om hjälpinsatserna hade nått fram tidigare. Vad som orsakade flygkraschen är fortfarande omdiskuterat. Det har talats om sabotage, angripande flygplan, materialfel och den mänskliga faktorn.

Poet och fotograf

Hammarskjölds kvarlevor flögs till Sverige där han hedrades med en statsbegravning i Uppsala domkyrka. 1961 tilldelades Dag Hammarskjöld postumt Nobels Fredspris. Vid sidan av den diplomatiska karriären var han även ledamot i Svenska Akademien, en skicklig fotograf, skrev poesi och sökte sig ut på långa vandringar i den ödsliga svenska fjällvärlden.

TV: Sverige sörjer Hammarskjöld 1961

Efter Hammarskjölds död hittades ett manuskript i hans lägenhet i New York. Det hade titeln Vägmärken och innehöll korta dagboksliknande anteckningar, prosatexter och haikudikter. Textsamlingen hade av Hammarskjöld själv beskrivits som ”en vitbok rörande mina förhandlingar med mig själv – och Gud”. Vägmärken gavs ut bokform 1963 och har översatts till flera språk. Hammarskjöld framstår där som djupt religiöst engagerad, nästan en mystiker.

Dag Hammarskjöld 1905-1961

Visa

Citat:

Förenta Nationerna är precis som älskande elefanter. Allt försiggår på ett mycket högt plan, en massa damm virvlas upp, men man får vänta i åratal på resultatet.

Haikudikt

Röda marskvällar. Dödsbud.
Börja på nytt -,
Vad är det som slutat?

Andra svenskar i FN

Visa

Inga-Britt Ahlenius: Började arbeta inom FN 2003 efter att tidigare bland annat ha avslöjat korruption inom EU-kommissionen och varit chef Riksrevisionsverket. Efter en uppmärksammad strid 1999 med dåvarande finansminister Bosse Ringholm (S) utsågs Ahlenius till chef för revisionen av FN:s administration i Kosovo. Karriären fortsatte uppåt och 2005 blev hon chef för FN:s internrevision OIOS. 2011 gav Inga-Britt Ahlenius ut boken ”Mr Chance: FN:s förfall under Ban Ki-moon” där hon riktade skarp kritik mot FN och dess generalsekreterare.

Hans Blix: Diplomat och utrikesminister i folkpartiregeringen 1978-79. Hans Blix satt i ledande ställning för linje 2 vid kärnkraftomröstningen (”Avveckla kärnkraften – med förnuft”) och blev1981 chef för FN:s atomenergiorgan IAEA. Blix hamnade i världens blickfång då han som chef för UNMOVIC, FN:s vapeninspektörer, letade efter gömda massförstörelsevapen i Saddam Husseins Irak. 2003 invaderade USA och Storbritannien Irak utan mandat från FN. Några massförstörelsevapen hittades aldrig, och Hans Blix gav ut en bok i vilken han kritiserade invasionen.

Folke Bernadotte: Röda Korset-ledare som under andra världskrigets slutskede räddade mer än tiotusen fångar ur nazisternas koncentrationsläger med de så kallade ”vita bussarna”. 1948 utsågs greve Bernadotte till FN:s medlare i Palestina. Han kom att spela en viktig roll under kriget mellan den nybildade staten Israel och dess arabiska grannar. Bernadottes plan för hur landområden och makt skulle fördelas förkastades dock av parterna. I september 1948 blev han mördad i Jerusalem av israeliska agenter. Innan sin död hade Bernadotte lyckats driva igenom ett eldupphör, få en FN-ledd observatörsstyrka på plats samt få ut humanitär hjälp till de palestinska flyktingarna.

Jan Eliasson: Civilekonomen Eliasson har en lång diplomatisk karriär och är sedan 2012 vice generalsekretare i FN under Ban Ki Moon, det vill säga världssamfundets näst högste chef. Anställdes vid UD 1965 och har under åren tjänstgjort i en lång rad länder samt som FN-ambassadör. Var under några månader 2006 utrikesminister i Göran Perssons socialdemokratiska regering fram till valförlusten i september. I FN har Eliasson tidigare varit ordförande i generalförsamlingen, millenniemålsambassadör samt sändebud för att lösa krisen i Darfur-provinsen i västra Sudan.

Alva Myrdal: Socialdemokratisk reformivrare som är intimt förknippad med den svenska familje- och socialpolitiken under 40- och 50-talen. Efter hand blev Alva Myrdal mer känd för sitt engagemang för nedrustning och fred, som gav henne en rad FN-uppdrag. Bland annat var hon svensk chefsdelegat vid nedrustningskonferenserna i Genève åren 1962-1973. Myrdal var även chef för FN:s avdelning för sociala frågor och för UNESCO:s socialvetenskapliga avdelning. 1982 tilldelades hon Nobels fredpris tillsammans med mexikanen Alfonso García Robles. Alva Myrdal dog 1986, 84 år gammal.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Svensk kampanj till FN:s säkerhetsråd

Mer i ämnet