Foto: Arkivbilder/SVT

Första ursäkten till offren – 50 år efter Neurosedynskandalen

Uppdaterad
Publicerad

Havande kvinnor skulle slippa sitt illamående och kunna somna lättare på kvällarna. Men plötsligt föddes barn efter barn utan armar eller ben. Först nu – 50 år efter att den stoppades – säger bolaget bakom medicinen förlåt.

Den lilla vida tabletten Talidomin – eller Neurosedyn som den såldes som av Astra i Sverige – visade sig vara en medicinsk katastrof.

Omkring 10.000 barn, varav 186 i Sverige, beräknas ha fötts svårt skadade sedan deras mödrar ätit Neurosedyn mot graviditetsillamående. En del föddes utan armar eller ben, andra blev blinda, döva eller fick hjärtproblem.

Nu ber alltså den tyska läkemedelstillverkaren Grünenthal bakom preparatet om ursäkt. Företagets vd Harald Stock säger i ett tal att företaget djupt beklagar sin tystnad alla dessa år gentemot offren. Han höll talet i Stolberg i västra Tyskland på fredagen där han samtidigt avtäckte en bronsstaty föreställande ett barn utan armar.

-Vi ber om förlåtelse för att vi under 50 års tid inte har visat medkänsla. I stället har vi tigit, vilket vi beklagar.

Björn Håkansson, ordförande för svenska Föreningen för de Neurosedynskadade, tycker att ursäkten väger lätt.

-Alltså, själva ursäkten är ju egentligen för att de har varit tysta. Ursäkten bör istället vara att de har orsakat oerhört mycket skada och lidande för cirka 5.000 som i dag lever med skador, säger han till SVT Nyheter.

Vad borde ursäkten ha innehållit som du ser det?

-Framför allt en ekonomisk ersättning också. Att man sätter sig ner vid ett förhandlingsbord och frågar; Vad vill ni egentligen ha från oss?

Även i bland annat Storbritannien tas ursäkten emot med skepsis. Nick Dobrik, medlem i den brittiska Talidominföreningens nationella rådgivningsorgan, anser att med ursäkten måste företagen även medge fel.

-Vi anser att en uppriktig och ärlig ursäkt är en som faktiskt erkänner fel. Det har inte bolaget gjort vilket är en förolämpning mot offren, säger Dobrik till BBC.

Används nu i Sverige för svårt cancersjuka

Uppskattningarna för hela världen pendlar mellan 5.000 och 10.000 drabbade. Än i dag föds missbildade barn, till följd av Neurosedyn, eller snarare dess aktiva substans talidomid.

I flera länder används medicinen i dag bland annat i samband med spetälska. Trots alla restriktioner tas tabletterna ändå av havande kvinnor, med tragiska resultat.

I Sverige används Neurosedyn numera för svårt cancersjuka i livets slutskede.

Fakta

Fakta: Neurosedynets historia

1957: Talidomid börjar säljas i Västtyskland under namnet Contergan. Det var receptfritt och användes som sömnmedel.

1959: Börjar säljas av Astra i Sverige under namnet Neurosedyn. Receptbelagt.

1961: Tysk barnläkare visar på en kongress sambandet mellan talidomid och fosterskador. Det sker i november och medlet stoppas i Västtyskland. I december drar Astra in medlet i Sverige. Då hade man först försökt motverka skaderisken genom att be läkarna vara extra försiktiga när de skrev ut medlet.

1965: Henning Sjöström stämmer Astra på uppdrag av Föreningen för de neurosedynskadade.

1969: Parterna når en förlikning. Astra betalar ett indexreglerat belopp till varje barn, varje år.

2004: Regeringen betalar ut en halv miljon kronor vardera till de drabbade.

2012: Neurosedyn fortfarande i bruk. I Sverige inom cancersjukvården, i andra länder som medel i kampen mot malaria.

Källa: Läkartidningen (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.