Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Flera personer har skadats i protesterna i Thailand. Foto: DIEGO AZUBEL/EPA/TT

40 skadade i nya protester i Thailand

Publicerad

Med olika skrämseltekniker går polisen till attack mot demonstranter som deltar i protesterna i Thailand. Drygt 40 personer har skadats i nya sammandrabbningar under tisdagen.

Människor i Thailand fortsätter att ge sig ut på gatorna i protest mot den sittande makten.

Under tisdagen hade många gett sig ut och flera samlats vid parlamentet i Bangkok för att visa sitt missnöje. Enligt officiella siffror har 41 personer skadats när polisen gått till attack genom att använda tårgas mot demonstranter, rapporterar nyhetsbyrån Reutes.

I centrum har en kraftmätning mellan de konservativa gulskjortorna och den mer progressiva rödskjorterörelsen stått.

Minskat inflytande

Demonstranterna, som kräver ett minskat inflytande av den auktoritära monarkin, har svarat genom att skydda sig med gummiankor när polisen använde sig av vattenkanoner för att trycka tillbaka demonstranterna.

De senaste protesterna beskrivs som de mest våldsamma sedan de tog fart i juli.

Protesterna i landet har gått i vågor sedan 2014 då landets sittande premiärminister Prayut Chan-o-cha tog makten genom en militärkupp. Men demonstrationerna har även riktat sig mot kungamakten och kritiserar landets mäktiga monarki vilket länge har varit tabu.

Demonstranterna kräver bland annat att premiärminister Prayuth Chan-Ocha, som tog makten i landet efter en kupp 2014, avgår och att en ny grundlag skrivs, i vilken kungen och den till synes oantastliga monarkins makt begränsas.

Kallar kraven ”oacceptabla”

Under sommarmånaderna organiserades regeringskritiska demonstrationer av studentledda grupperingar så gott som dagligen. De har krävt utökad demokrati, en omskriven grundlag och nyval. Demonstranterna kräver även större insyn i kungahusets räkenskaper, avskaffandet av den rigida kungliga ärekränkningslagstiftningen och att kungen inte ska ha något inflytande över politiken.

Att kritisera kungahuset har länge varit tabu i Thailand även bland oppositionella.

Premiärminister Prayuth Chan-Ocha har kallat kraven ”oacceptabla” för en ”majoritet” av thailändarna.

Kräver premiärministerns avgång

Visa

Här är ett urval av händelser som lett fram till dagens situation.

2019

9 juni: Kungen godkänner att premiärminister Prayut Chan-O-Cha, som tog makten i landet efter en kupp 2014, får sitta kvar som regeringschef.

20 november: En domstol beslutar att Thanathorn Juangroongruangkit, ledare för oppositionspartiet Ny framtid, inte får sitta i parlamentet. Beskedet leder till omfattande protester.

2020

21 februari: Ny framtid upplöses av en domstol. Dagen efter protesterar hundratals människor mot beslutet.

26 mars: Myndigheterna inför ett nödläge för att stoppa spridningen av coronaviruset, och begränsar folksamlingar och resor.

18 juli: Runt 2 500 demonstranter går ut med krav på att parlamentet ska upplösas, att grundlagen ska ändras och att kritiker inte ska trakasseras. Under följande veckor kommer även krav på reformer av den auktoritära monarkin.

19 september: Tiotusentals människor deltar i den största demonstrationen sedan kuppen 2014.

13 oktober: Bråk mellan polis och demonstranter, som skanderar protestvisor mot den passerande kungliga bilkortegen och kräver att 21 gripna demonstranter ska släppas.

14 oktober: Tiotusentals människor marscherar till premiärminister Prayut Chan-O-Chas kontor och kräver att han avgår.

15 oktober: Regeringen utfärdar nödåtgärder, bland annat ett förbud mot att fem eller fler personer samlas och mot nyheter som kan påverka rikets säkerhet. Polisen griper flera demonstrationsledare.

(TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer