Utrikes

Foto: Reuters

Frågan på liv och död: Vem äger egentligen Nilen?

Uppdaterad
Publicerad

Vem har egentligen rätt till Nilens vatten? Den frågan har i veckan ställts på sin spets vid spända förhandlingar om Afrikas största dammbygge. Etiopien hävdar rätten att med vattenkraft lyfta sin befolkning, Egypten oroar sig för ett ”existentiellt” hot mot det egna landet.

Nilen är en av världens största floder och löper genom östra Afrika, från bifloderna Blå och Vita Nilen. Ända sedan urminnes tider har människor förlitat sig på dess livgivande vatten, men i dag står floden också i centrum för en segdragen konflikt, med inslag av nationalistiskt vapenskrammel och oro för krig.

En tvist som väcker frågan: vem äger egentligen en flod?

Viktig språngbräda

Blå Nilen flyter från Tanasjön i norra Etiopien, men innan gränsen till Sudan passerar floden numera Stora etiopiska renässansdammen. Etiopien vill att jättebygget, Afrikas största vattenkraftverk, ska bli en språngbräda mot en moderniserad ekonomi.

– För Etiopien är det väldigt viktigt att ha elen. Lita på mig: att över 60 procent av befolkningen saknar det är en katastrof, säger Mammo Muchie, etiopisk professor i innovationsforskning, till SVT.

Egyptisk vånda

Muchie framhåller att vattenkraftverket kommer att gynna även länder nedströms, men inte alla är övertygade. Uppgifter i veckan om att dammen fylls har spätt på missnöje.

Särskilt Egypten är oroat och kräver bindande avtal och garantier för framtida vattenflöden.

– Vi pratar om 100 miljoner egyptier och deras leverne. Jag hoppas att det kan lösas – det måste lösas, säger Hani Sewilam, egyptisk professor i hållbar utveckling till SVT.

– Det är inget alternativ att vänta på att någon ska öppna eller stänga slussarna.

Känslig balansgång

Den här typen av oenighet är inget nytt. Det säger Ashok Swain, freds- och konfliktforskningsprofessor vid Uppsala Universitet.

Enligt honom har både Etiopien och Egypten delvis rätt. Etiopien har rätt i att ett kraftverk inte i sig förbrukar vattnet, och elektriciteten som genereras kan göra stor nytta. Å andra sidan är det begripligt att Egyptierna oroar sig för flödet, eftersom de två länderna kan bli oeniga om när vattnet behövs mest.

– Frågan är hur man kan matcha de två ländernas behov och balansera dem mot varandra, säger Swain.

Swain tror att en diplomatisk lösning krävs, men oavsett utfallet av förhandlingarna sätter tvisten fingret på en sak:

Att vatten inte bara kan ge upphov till liv, utan också vara källa till såväl samarbete som till konflikt. Inte minst i en allt varmare värld.

Omtvistade dammbygget inleddes 2011

Vattenkraft är en av Etiopiens viktigaste naturtillgångar men under lång tid utnyttjades den knappt alls. Men med stöd av utländskt bistånd och investeringar inleddes en storsatsning efter millennieskiftet. Kapaciteten har ökat snabbt och nu utvinns nästan all elektricitet som förbrukas i landet genom vattenkraft. Etiopien exporterar också el till andra afrikanska länder.

Etiopien började bygga Stora etiopiska renässansdammen vid Blå Nilen, inte långt från gränsen till Sudan, under den arabiska våren 2011 – utan att konsultera Egypten. Dammen är den största i sitt slag i Afrika.

Blå Nilen är tillsammans med Vita Nilen de två största bifloderna till Nilen. Blå Nilen förser även Sudan med vatten.

Flera historiska avtal har undertecknats om hur Nilens vatten ska fördelas, men de är i dag omtvistade. Ett avtal från 1959 ger till exempel Egypten och Sudan rätt till nästan allt Nilens vatten. Det ger också Egypten vetorätt över byggprojekt i länder uppströms som kan påverka den egna vattenförsörjningen. Men Etiopien säger sig inte begränsas av ett så pass gammalt avtal, och särskilt det faktum att Etiopien inte var en part i avtalet innebär att man inser anser det vara giltigt.

Egypten fruktar att den enorma dammen ska påverka vattenmängden i Nilen. Nästan hela den egyptiska befolkningen lever i den smala bördiga remsa som Nildalen utgör. Egypten är beroende av Nilen för 90 procent av sin vattenförsörjning.

Källa: Landguiden/UI, BBC (TT)

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.