Varför ligger det uttjänt kärnbränsle i bassänger under kärnkraftverket i Fukushima? Varför är det fortfarande varmt?

Det tar lång tid för kärnbränsle att svalna efter att det använts. Den första tiden förvaras det vid kärnkraftverken i bassänger, där det ligger och ”svalnar” i omkring ett år.

Både radioaktiviteten och värmeutveckling avtar under den tiden. Sedan mellanlagras det i några decennier medan radioaktiviteten avtar ytterligare, för att sedan föras till slutförvaret i kapslar i underjorden.

Direkt efter jordskalvet stängdes kärnkraftverket av. Varför blev det så varmt att bränslestavarna började smälta när det redan var avstängt?

Värmen i bränslestavarna minskade direkt efter avstängningen till 5 procent av vad den varit när kraftverket var igång. Nu har den minskat till under 1 procent.

Men det handlar ändå om så höga temperaturer i sammanhanget att när kylningssystemet i reaktorn slogs ut av tsunamin började kylvattnet koka bort, och bränslestavarna började smälta när de blottades ovan vattenytan.

Hur många kärnkraftverk har Japan?

17 kärnkraftverk med sammantaget 55 reaktorer.

Hur många av dem finns i närheten av det drabbade området?

Det finns elva reaktorer vid fyra kärnkraftverk i området. Samtliga har stängts av.

Om det skulle gå riktigt illa och mycket radioaktivitet skulle läcka ut i vind och vatten runt kärnkraftverket, inom hur stort område är det farligt att befinna sig då?

Inom 30 kilometers radie är det direkt farligt, enligt Janne Wallenius som är professor i reaktorfysik vid KTH. Inom 20 kilometers radie finns det vissa hälsorisker.

Finns det risk för en stor strålningskatastrof i Japan?

Janne Wallenius bedömer att risk för det som väldigt liten.

I värsta fall kan det hända att räddningspersonal kommer dö av strålskador och att cancerfrekvensen i området kommer öka på längre sikt.

Går det att undvika samma scenario på andra kärnkraftverk i framtiden?

Ja. Kärnkraftverken kan byggas med en annan typ av passiva säkerhetssystem. Sådana finns, exempelvis ESBWR och AP1000.

Var kommer vätgasen som orsakat explosionerna på kärnkraftverket ifrån?

Vätgasen bildas när vatten reagerar med zircalloykapslingen, skyddsbarriären som omsluter reaktorn, när temperaturen överstiger 900 grader.

Då ökar trycket och man måste tryckavlasta genom att släppa ut vätgasen.

Havsvattnet som används till att kyla av bränslestavarna, släpps det ut i havet igen? Kommer det sprida radioaktivitet ut i världshaven?

Ja, det släpps ut i havet. Men enligt Janne Wallenius, professor i reaktorfysik, späds radioaktiviteten snabbt ut i havet och bör inte leda till några problem.

Går kärnkraftverket att använda efter en härdsmälta?

Ja, det går att använda om det först saneras. Saneringen tar omkring ett decennium.

Räddningspersonalen har svårt att pumpa in tillräckligt med vatten i kyltanken runt reaktorn, betyder det att det finns stora läckor i tanken?

Svårigheterna att pumpa in vatten beror på att trycket i tanken är mycket högt.

Vilket land har de farligaste kärnkraftverken?

Enligt Janne Wallenius är det Ryssland. Där finns många kärnkraftverk igång som saknar skyddsbarriärer runt reaktorerna.

Hur fungerar ett kärnkraftverk?

En kärnkraftsreaktor fungerar ungefär som en vattenkokare. Mellan 450 och 700 bränsleelement (se nästa fråga ”Hur ser bränslestavarna ut?”) placeras i en vattenfylld reaktortank. Tillsammans bildar de det som kallas ”härden”.

Sedan sätter man igång en process där atomkärnorna i uranet klyvs. Då frigörs värme.

Vatten pumpas sedan genom härden. När vattnet värms upp bildas ånga som i sin tur leds till turbiner. De driver en generator som omvandlar ångtrycket till elektricitet.

Hur ser bränslestavarna ut?

Kärnbränslestavarna består av uran som anrikats och omvandlats till urandioxid. Urandioxiden pressas till keramiska, centimeterstora bränslekutsar. De packas i bränslestavar och monteras ihop till så kallade bränsleelement.

Vem har ansvar för att svara på allmänhetens frågor om kärnkraft i Sverige?

Ansvaret för att informera vilar på Svensk kärnbränslehantering AB, SKB, och på berörda myndigheter, främst Strålsäkerhetsmyndigheten.

Louise Josborg

louise.josborg@svt.se