Foto: TT

Från inbördeskrig till historiskt fredsavtal – Farc-gerillan i korthet

Uppdaterad
Publicerad

Efter det historiska fredsavtalet 2016, som markerade slutet på över 50 års blodigt inbördeskrig, har den colombianska Farc-gerillan åter hamnat i strålkastarljuset. Men vilka är Farc och vad gick egentligen deras väpnade och blodiga kamp ut på?

Farc, Colombias väpnade revolutionära styrkor (Fuerzas Armadas Revolucionarias de Colombia), bildades 1964 som en revolutionär rörelse som förespråkade jordreformer i ett land där en liten elit kontrollerade stora delar av marken.

Farcs väpnade kamp byggde på en marxist-leninistisk ideologi och man hade täta band till dåvarande Sovjetunionen – samtidigt som man ville begränsa USA:s inflytande i Colombia.

Organisationen terrorstämplades i flera länder, bland annat i USA och Kanada och senare i EU och man utförde genom åren blodiga dåd mot politiker, polis och militär, men även civila dödades i bombdåd, kidnappningar och avrättningar.

Med tiden kom alltså Farcs långlivade vänsteruppror allt mindre att förknippas med ideologi och alltmer att förknippas med just kidnappningar och droghandel – vilket också gjorde Farc till en av världens rikaste gerillagrupper.

Även kvinnor och barn stred

I takt med att gerillan blev allt rikare kunde man också växa stort och på sin topp hade man uppemot 17.000 medlemmar och närvaro i nästan hela Colombia. Medlemmarna rekryterades främst från fattiga områden och förutom män stred även kvinnor och barn.

På 2000-talet trappades kampen mot Farc upp och gerillan led svåra förluster och trycktes tillbaka av colombianska militären. Dessutom dödades flera Farc-toppar och medlemsantalet sjönk drastiskt samtidigt som den folkliga opinionen mot Farcs kidnappningar växte.

En stor prestigeförlust för gerillan var också när colombianska säkerhetsstyrkor 2008 lyckades frita den kidnappade presidentkandidaten Ingrid Betancourt, som varit Farcs fånge i sex år.

Historiskt handslag

2010 valdes den tidigare försvarsministern Juan Manuel Santos till president och han svängde tidigt in på ett försoningsspår, och 2012 inleddes fredsförhandlingar mellan Farc och den colombianska regeringen

Efter fyra års förhandlingar hände det som många trodde var omöjligt och den 26 september 2016 undertecknade president Santos och Farcs ledare Rodrigo ”Timochenko” Londoño ett fredsavtal under en ceremoni i Caragena.

Närvarade gjorde över 40 statschefer samt FN-chefen Ban Ki-Moon och USA:s utrikesminister John Kerry.

Men många ansåg att Farc kom för billigt undan och en vecka senare, den 2 oktober, kom väljarnas dom: 50,2 procent sade nej till avtalet. Men trots detta godkändes ett något omarbetat avtal sedan i kongressen och samma år belönas president Santos med Nobels fredspris.  

Deltar i valet 2018

I juni 2017 stod det klart att Farc-gerillan formellt slutfört sin avväpningsprocess efter mer än 50 års krig och Farc är numera ett politiskt parti.  

Förkortningen är densamma men betyder nu Alternativa allmänna revolutionära styrkan – på spanska, Fuerza Alternativa Revolucionaria del Común.

Farc kommer att delta i nästa års val i Colombia men man kommer inte att föra fram en egen presidentkandidat. Enligt fredsavtalet är dock Farc garanterade minst fem platser i senaten och fem platser i representanthuset.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.