Tvåbarnsmamman, IT-entreprenören och kandidaten Prisca Thevenot och hennes kampanjchef Vincent Wouters möter väljare på en söndagsmarknaden i Stains norr om Paris. Hon har aldrig sysslat med politik förut men tror att hon som egenföretagare kan inspirera andra i sitt kvarter att starta företag och komma ur arbetslöshet. Foto: SVT

Macrons segerrecept: Att jobba nära väljarna

Uppdaterad
Publicerad

Den nyvalde presidenten Emmanuel Macrons unga rörelse La République En Marche vann en storseger i första omgången av det franska parlamentsvalet. Partiet har satsat hårt på att värva kandidater som bor nära sina väljare.

Rörelsen har haft medvind sedan presidentvalet, men en av utmaningarna för hans så unga parti är att slå sig in på den lokala politiska terrängen i valkretsarna där de etablerade partierna redan är kända.

– Utmaningen är att göra sig känd, då de andra kandidaterna redan är kända. De är antingen före detta ledamöter eller lokalvalda här i valkretsen, säger Prisca Thevenot och delar ut både blommor och flygblad till förbipasserande på söndagsmarknaden.

LÄS MER: Nu är Macron officiellt president

Denna 32-åriga IT-entreprenör är ny som politiker men hon känner sina kvarter sedan barnsben här i Seine-Saint-Denis norr om Paris.

Hälften kvinnor

Hon kom som liten hit från Mauritius, jobbade sig upp till egenföretagare och kandiderar nu till parlamentsvalet för La République en Marche, den nytillträdde presidenten Emmanuel Macrons rörelse.

– Jag är övertygad om att man inte behöver vara politiker till yrket för att lyckas, säger hon.

Hälften av Macrons kandidater är kvinnor, och hälften har inte varit folkvalda tidigare. Båda dessa kriterier, samt en rad andra, har Emmanuel Macron satt upp med syfte att förnya det politiska livet, menar han.

LÄS MER: Visste du det här om Macron?

Och många fransmän längtar just efter förnyelse, särskilt i kvarter som dessa där arbetslösheten varit hög och bostadsbristen utbredd länge, där väljare slutat tro på både vänsterns och högerns löften.

– Målet är att ha ledamöter som mig som kommer från själva kvarteret, som växt upp här och som ändå lyckats göra någonting. Jag vill visa att det går, säger hon.

”En tät och entusiastisk grupp”

I grannkvarteret är det gymnasieläraren Elsa Wanlin som kandiderar för Macrons parti. Men hon är inte ny politiker utan har varit biträdande borgmästare och är före detta medlem i det krisande socialistpartiet – som hon just lämnat för Macrons projekt.

– Macron är imponerande. Han har lyckats med det som många under åratal velat göra. Han har organiserat sin rörelse mycket snabbt, med en tät mycket entusiastisk grupp. Vi som var längre ner på stegen märkte att han lyssnade på oss, säger hon.

LÄS MER: Här är frågorna Macron måste lösa

Men det var inte lätt att byta läger.

– Det var smärtsamt att lämna ett parti som man har engagerat sig i under lång tid, säger hon utanför en av de höga lägenhetsbyggnader där hon och hennes kampanjlag knackar dörr för att träffa väljare.

Volontärerna har alla möjliga profiler – studenter, pensionärer, andra före detta socialister och grannar från kvarteret.

En vinst är viktig för reformerna

Att vinna en majoritet av de 577 valkretsarna är viktigt för president Macron för att han ska kunna regera och genomföra reformer, bland annat den kontroversiella arbetsmarknadsreformen. Macrons lag har haft medvind sedan den tydliga segern i presidentvalet tidigare i vår. Men ännu är ingenting avgjort.

– Nu gäller det att vara effektiva. Gå framåt, snabbt. Det är vad människor som jag möter ber oss om, säger Elsa Wanlin.

Hon medger att hon redan oroar sig för trubbel i maskineriet, när det politiska arbetet på riktigt ska börja i Nationalförsamlingen.

– Jag är rädd att vi går tillbaka in i gamla mönster med gnabb och spel mellan vänster- och högerblocket, att folk ska hålla varandra om ryggen när det gäller att rösta om reformer. Frankrike är ett land som är svårt att reformera, säger hon.

Fakta – franska parlamentsvalet

Valet till det franska parlamentet hålls i två omgångar, 11 och 18 juni.

577 ledamöter väljs, i lika många valkretsar. Av dem finns 22 i franska områden utanför Europa och 11 väljs av franska medborgare utomlands.

7.881 kandidater ställer upp. Kandidaterna representerar, i huvudsak, fem större partier: President Emmanuel Macrons mittenrörelse Republiken på väg (LREM), högerns Republikanerna (LR), Socialistpartiet (PS), vänsterns Det okuvade Frankrike (La France insoumise) samt högernationalistiska Nationella fronten (FN, Front National).

Bara en liten del av valkretsarna väntas bli avgjorda i första omgången.

Om någon får över 50 procent av rösterna och samtidigt minst 25 procent av de röstberättigade i en valkrets är det avgjort redan i första omgången, personen får mandatet som valkretsen gäller.

Om ingen får över 50 procent går de kandidater som fått ett stöd på lägst 12,5 procent av de röstberättigade vidare till den andra omgången. Den som får flest röster i andra rundan vinner.

Vinnaren tar allt, det vill säga mandatet, i valkretsen.

Valdeltagandet brukar vara lägre än i presidentvalen. I parlamentsvalen 2012 var det 56 procents valdeltagande i första omgången, 57 i den andra. Nu spås 60 procent.

I det nuvarande parlamentet hålls majoriteten av Socialistpartiet som har 280 mandat mot högerpartiet UMP, som bytt namn till Republikanerna, 194.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.