Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Macron svärs in under veckan. Foto: TT

Ödesfrågorna för Frankrikes nytillträdde president

Valet är vunnet och Frankrikes nya president heter Emmanuel Macron. Men hans arbete har inte ens börjat. Här är de fem mest akuta utmaningarna som den nyvalda presidenten direkt måste sätta tänderna i.

1. Parlamentet (skaffa sig politisk makt)

Frankrikes nya president Emmanuel Macron får sitt handlingsutrymme och sin makt bestämd av hur parlamentet – nationalförsamlingen – ser ut efter de två valomgångarna den 11 och den 18 juni. Just nu har han inga ledamöter alls.

Macron måste snabbt utse kandidater till Frankrikes drygt 700 valdistrikt för att hans nybildade rörelse ”En Marche!” ska ha chansen komma in i landets politiska församlingar när valen äger rum. Något som kan bli komplicerat eftersom han inte har stöd från en etablerad partiorganisation och saknar rötter i de olika valkretsarna.

LÄS MER: ”Vi har en stor uppgift framför oss”

Det är inte heller säkert att hans kandidater blir invalda. Ledamöterna i franska parlamentet väljs i enmansvalkretsar där alla utom segraren slås ut. Det innebär att bara de största partiernas representanter kommer in i nationalförsamlingen som därför dominerats av de två stora traditionella partierna: Socialisterna och de konservativa Republikanerna.

De är visserligen försvagade efter presidentvalets första omgång, men risken finns att de ledamöter som blir kvar kommer att rösta emot Macronförslag de inte gillar. De riskerar att göra Frankrike mycket svårt att styra.

2. Arbetslösheten

Sysselsättningen har länge varit den ”klassiska” frågan inför de flesta presidentval i Frankrike i modern tid. Denna gång är långt ifrån ett undantag, och flera undersökningar inför valet har pekat på att just arbetslösheten har varit den allra viktigaste valfrågan för majoriteten av de franska väljarna. Den lär också bli den nyvalda presidentens allra främsta utmaning.

LÄS MER: Här är Frankrikes nye president

Finanskrisen 2008 slog hårt mot Frankrike och sedan dess har arbetslösheten stigit nästintill konstant, med vissa tillfälliga nedgångar. I dag ligger den stadigt kring strax under tio procent, enligt uppgifter från landets arbetsförmedling. Det är en bit över det europeiska snittet på ungefär åtta procent. De hårdast drabbade områdena är nord- och sydöstra delarna av landet.

När François Hollande valdes till president var ett av hans främst vallöften att ”vända upp-och-ner på kurvan” över arbetslösheten, och hans misslyckande kring detta kan ses som en stor delförklaring till hans rekordlåga popularitetssiffror. En viss ljusning har dock synts i slutet av mandatperioden med en svag men ihållande minskning av arbetslösheten sedan slutet av 2016.

3. Säkerheten

Efter att ha varit i kraft så länge är det lätt att se det som det nya normala, men Frankrike befinner sig fortfarande officiellt i undantagstillstånd, sedan terrordåden i Paris den 13 november 2015. Detta är det första franska presidentvalet i modern tid att hållas under de omständigheterna.

LÄS MER: Macron splittrar vänsterväljarna

Sedan början av 2015 har fler än 200 personer dödats i terrorattentat på fransk mark, bland annat i 13-november-dåden, attacken mot satirtidningen Charlie Hebdo och lastbilsmassakern i Nice den 14 juli 2016.

Som ett svar på dåden har Frankrike under Hollandes mandatperiod trappat upp sina militära insatser i bland annat Syrien, i kampen mot terrororganisationen IS. I takt med IS försvagande ökar också oron i Frankrike, liksom i många länder, för nya dåd ”på hemmaplan”, genomförda av återvändande franska jihadister.

4. Europa och EU

Britterna gör sitt uttåg ur EU, och samtidigt stärker flera av unionens länder sina gränser gentemot varandra, i syfte att försöka skydda sig från terror. Den fria rörligheten ifrågasätts, och i flera länder finns politiska rörelser för ett eget utträde ur hela eller delar av samarbetet. Med euron som valuta är Frankrike också känsligt för det osäkra ekonomiskpolitisk läget runt om på kontinenten.

LÄS MER: Trump: Ser fram emot att arbeta tillsammans

Frågan om Frankrikes roll och medlemskap i EU och eurozonen blev inför den andra valomgången en av de mest omdiskuterade ämnena, med tanke på de två kandidaternas på många sätt radikalt motsatta ståndpunkter.

Frankrike har traditionellt sätt varit en oumbärlig del av hela EU:s ekonomiska motor, tillsammans med Tyskland  och med val även i grannlandet senare i år vilar ett stort ansvar för vår världsdels framtid på den nya presidentens, och dennes regerings, axlar.

5. Sociala spänningar på hemmaplan

Säkerhetsfrågan är således ständigt på tapeten i Frankrike, men också mångfacetterad. Krav på höjda säkerhetskontroller vid EU:s yttre gränser och även mellan Frankrike och dess grannländerna spiller över på utrikespolitiken, och på vem som har rätt att vistas i Frankrike.

Dessutom har raden av islamistiska terrordåd satt frågan om ett av Frankrikes kärnvärden ”la laïcité”  den grundlagsskyddade sekulära staten  i gungning, då religionen islams plats i Frankrike blir mål för allt fler spänningar. De uppmärksammade förbuden mot plaggen burka och burkini är några exempel.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Presidentval i Frankrike 2017

Mer i ämnet