Stäng

Utrikes

FN-chefen Ban Ki-Moon. Arkivbild. Foto: TT

Fredspris för klimatuppgörelse?

Uppdaterad
Publicerad

Med stora ord och glada leenden har nu även EU-parlamentet slutligt röstat ja till fjolårets stora klimatuppgörelse i Paris. Avtalet stiger dessutom fram som en av favoriterna till att få årets fredspris.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon fanns på plats i Strasbourg på tisdagen när EU-parlamentet gjorde sin del i ratifikationsprocessen.

– I mänsklighetens namn och för framtida generationers skull uppmanar jag er att stödja en snabb ratificering av Paris-avtalet. Låt oss ta ett historiskt steg! Det här är vår chans att placera oss på vägen mot en säkrare framtid, talade Ban inför ledamöternas omröstning.

”Måste pressa på”

Liknande vackra ord hördes även från EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och merparten av parlamentets partigrupper. Omröstningen vanns sedan med klara 610 röster mot 38.

– Man kunde känna i luften att det var högtidligt. Vi har tagit ett stort steg framåt för klimatet, säger svenska ledamoten Jytte Guteland (S), som samtidigt påpekar att mycket fortfarande återstår.

– Om vi ska leva upp till avtalet måste vi också pressa på i utsläppshandeln exempelvis. Vi måste slopa fler utsläppsrätter och här behöver den svenska regeringen vara pådrivande, säger Guteland.

Jubel på fredag?

Ban Ki-Moon får nu ta med sig de papper som behövs för att lämna in de så kallade ratifikationsinstrumenten i FN-högkvarteret i New York på fredag. När det görs så har tillräckligt många länder gjort sitt för att få avtalet att bli giltigt inom 30 dagar – i lagom tid till det första uppföljningsmötet som ska hållas i Marocko i november.

Fredagen kan dessutom bli en dubbel jubeldag för klimatavtalet. Allt fler gissningar hörs nämligen om att COP21, som avtalet förkortas, mycket väl kan få Nobels fredspris. Fredsprisvinnaren för i år offentliggörs på fredag.

– Klimatförändringar kan leda till politisk instabilitet, någon som gör det svårare att hantera konflikter när de uppstår och som därför kan förstärka processerna som leder till våldsamma konflikter. Därför kan Parisavtalet också se som ett fredsavtal, säger Dan Smith på svenska fredsforskningsinstitutet Sipri till norska nyhetsbyrån NTB.

Fakta: Parisavtalet

  • Det globala klimatavtalet förhandlades fram i december i fjol när Frankrike stod som värd för det återkommande globala klimattoppmötet. Det slår bland annat fast att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader jämfört med förindustriell tid, och att de globala utsläppen snarast möjligt ska nå sin högsta nivå för att sedan minska.
  • Ländernas nationella klimatplaner ska uppdateras vart femte år från 2020 och globala översyner av det internationella klimatarbetet ska göras var femte år med start 2018.
  • Dessutom ska världens utvecklade länder bidra med 100 miljarder dollar årligen i klimatbistånd till utvecklingsländer från år 2020, när avtalet ska träda i kraft.
  • Avtalet har undertecknats av 180 länder. Det blir giltigt 30 dagar efter det datum då minst 55 länder, med totalt minst 55 procent av de globala växthusgasutsläppen, har ratificerat avtalet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.