Rättegången är synnerligen efterlängtad av offren för de så kallade Röda khmerernas regim 1975-79. Äntligen står de kvarvarande ledarna till svars för att uppemot två miljoner – nästan en fjärdedel av befolkningen – dog i avrättningar och krig, av tortyr, svält och tvångsarbete i det paranoida maoistiska bondesamhälle som skapades. Styret var också rasistiskt: åtalspunkten folkmord handlar om morden på etniska minoriteter: vietnameser och det muslimska chamfolket.

Pol Pot

Det var fyra skröpliga rödakhmerledare som framträdde i rätten: andremannen och ”chefsideologen” Nuon Chea, statschefen Khieu Samphan, utrikesministern Ieng Sary och dennes fru, socialministern Ieng Thirith. Alla är mellan 79 och 85 år gamla och Khieu Samphan var den ende som orkade sitta igenom hela sessionen.

-Jag är inte glad över dessa förhandlingar, sade Nuon Chea innan han drog sig tillbaka efter bara en halvtimme.

Rättegången lär ta flera år och det finns farhågor för att de åtalade dör innan dom faller.

Fallet anses mycket komplicerat, med många vittnen och brottsplatser. De åtalade är inte heller särskilt medhjälpliga och nekar till brott. Nuon Chea har tidigare skyllt på högste ledaren Pol Pot, som dog 1998.

Öppen konflikt

För kambodjanerna anses rättegången viktig för landets försoning och historieskrivning. Nu kan de för första gången få höra hur rödakhmerledare utfrågas uttömmande om terrorstyret. Till en början ska dock diverse procedurfrågor avklaras. De åtalade väntas inte bli förhörda förrän tidigast i augusti.

Rättegången är den andra i specialdomstolen, ett samarbete mellan FN och Kambodja. Under den första dömdes i fjol tidigare fängelsechefen Kaing Guek Eav, även känd som Duch, till 30 års fängelse för 15.000 fångars död.

Om det blir fler rättegångar är oklart och ämnet har lett till öppen konflikt i domstolen. Det politiska motståndet är hårt. Premiärminister Hun Sen, själv en gång röd khmer, är bestämt emot.

TT