Delegater från hundratals länder höll två tysta minuter utanför klimatmötet i Lima. Foto: TT

Gamla tvister bromsar klimatförhandlingarna

Uppdaterad
Publicerad

Frågan om hur mycket rika och fattiga länder ska göra för att minska utsläppen är fortfarande den största bromsklossen i klimatförhandlingarna i Lima. Men gamla indelningar ställs på ända när många länder växer med rekordfart.

Nu har miljöministrarna kommit till Perus huvudstad och på tisdagen inleddes högnivådelen av klimatmötet. Tempot i förhandlingarna skruvas nu upp för att kunna avslutas på fredag. Hittills har tjänstemän försökt tröska fram en text som ska beslutas av ministrarna. Ett utkast presenterades på måndagen.

– Det sitter inte fast, själva processen går bra, så har det inte alltid varit. Men vissa grupper står långt ifrån varandra, så det har gått trögt, säger Roger Sedin, tjänsteman i den svenska delegationen i Lima.

Olika ansvar

Den gamla uppdelningen mellan rika och utvecklingsländer har gjort sig gällande i Lima. Grundläggande i FN-förhandlingarna har alltid varit att rika länder har en större historisk skuld för utsläppen samtidigt som fattiga länder har rätt till utveckling genom att använda fossila bränslen. Detta tar klimatförhandlingarna hänsyn till. Det brukar kallas differentierat ansvar.

I Kyotoavtalet och tidigare förhandlingar har det, förenklat, handlat om att rika länder har haft tvingande åtaganden medan utvecklingsländer haft mer frivilliga.

Kommit ikapp

Men i takt med att många utvecklingsländer de senaste tjugo åren haft en fenomenal ekonomisk utveckling med ökande utsläpp som följd har den gamla indelningen ifrågasatts från många rika länder, i synnerhet USA. Kina har nu högre utsläpp per capita än EU.

Den nya situationen håller också på att splittra utvecklingsländerna. Allt fler accepterar att indelningen inte kan vara densamma efter 2020, medan andra utvecklingsländer håller fast vid det gamla.

Så frågan om hur mycket ansvar de allt rikare utvecklingsländerna ska ta och hur stor börda som ska ligga på rika länder som USA och EU är lika levande i Lima som vid tidigare klimatmöten.

– Den stora frågan är vilka åtaganden olika parter ska göra och om de gamla indelningarna ska gälla. Den är helt överskuggande och det är den som kan bromsa framgång, säger Roger Sedin.

Sega nötter kvar

Nu väntar intensiva och sena förhandlingar under resten av veckan för att lösa flera tuffa och återkommande knutar. Hur ska ländernas klimatlöften se ut och under vilken period ska de gälla? Och vilka krav ska gälla fram till 2020?

Flera har varnat för stillestånd och skenande utsläpp fram till att ett nytt avtal träder i kraft. Frågan om hur utsläppsminskningarna ska mätas och kontrolleras är heller inte löst. Det gäller även formen för och storleken på klimatbiståndet. Och hur, om alls, ska fattiga länder kompenseras för klimatskador?

Ministrar ska avgöra i spurten

Även om miljöministrarna nu har tagit kommandot från tjänstemännen så kommer de tvingas träda in i direkta förhandlingar först mot slutet.

– De kommer troligtvis ske tidigast på fredag, säger Roger Sedin.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Klimatmöte

Mer i ämnet