Till exempel kan grekiska statsanställda inte sägas upp, men de kan gå i pension före 50. Och skulle de dö ärver ensamstående döttrar pensionen. Andra får bonus bara för att komma till jobbet – där finns några av många orsaker till landets kris.
Trots landets utsatta läge är samarbetsviljan bland grekerna på många håll ljum, visar en intervju AFP gjort med 51-åriga Despina, inredningsarkitekt från Thessaloniki.
-Staten har inte gett oss någonting, och nu vill den ta allt, säger hon.
Despina, likt många landsmän, betalar ingen skatt alls. Greker är skattebefriade upp till en årsinkomst på 12.000 euro, något regeringen försöker ändra. Det är därför mycket vanligt att inkomster över gränsen helt enkelt inte redovisas, vilket fått till följd att mellan 30 och 40 procent av landets ekonomiska produktion beräknas ske i den svarta sektorn.
Plågad av minskad efterfrågan på grund av finanskrisen skickade Despina sin senaste räkning i december.
-Jag betalades 450 euro, som förstås inte deklarerades, annars hade jag tvingats betala hälften till staten. Att inte deklarera inkomster är en överlevnadsfråga, säger hon.
Men regeringens försök att öka skatteintäkterna, bland annat genom att tvinga självanställda greker som Despina att redovisa kvitton, ses som onödig byråkrati.
-Varje gång jag köper persilja på marknaden ska jag ta kvitto. Vid årets slut skulle jag ha tusentals. Vem ska kolla allt det?
Men den grekiska regeringens budgetproblem har många orsaker. Reuters har redovisat några ställen där sparande tycks möjligt:
Pensioner:
Omkring 40.000 ensamstående eller skilda döttrar kvitterar ut pensioner från sina döda före detta offentliganställda fäder, till en årlig kostnad för den grekiska staten på över en halv miljard euro. Kostnaderna för det grekiska pensionssystemet befaras om inget görs växa med 12 procent av BNP fram till 2050, mot EU-snittet 3 procent.
Bonusar:
Enligt ett system med bonusar konstruerat för att undvika pensionskostnadsdrivande lönehöjningar får alla grekiska arbetare 14 månadslöner, de två extra utbetalda som dusörer till påsk, sommar eller jul. Bonusar för sådant som att den anställda använder dator, talar ett extra språk, eller kommer i tid till jobbet är vanliga. Regeringen har kapat många bonusar med 12 procent, och julpengarna med 30 procent, och på så sätt sparat 1,7 miljarder euro, eller motsvarande kostnaden för halva det svenska rättsväsendet.
Olönsamma bolag:
En vildvuxen flora av ett 70-tal olönsamma statliga bolag tynger staten. Det största järnvägsbolaget har 9.000 anställda och gick i fjol med 800 miljoner euro i förlust. Regeringens kamp för att trots fackliga protester sälja Olympic Airways, vars anställdas familjer fick flyga gratis över jorden trots decennier av förlustsiffror, är ett annat exempel. Bolaget såldes 2008, men först sedan de 4 600 anställda fått generösa vederlag eller återanställts på andra håll.
Kommittéväsendet:
Grekland har flera hundra kommittéer med totalt över 10.000 anställda, till en uppskattad kostnad av 220 miljoner euro om året. Det är mycket oklart vad många av kommittéerna sysslar med. En ägnas exempelvis åt skötseln av en sjö som torkade ut på 1930-talet.
Försvaret:
Greklands militärutgifter, sporrade av spänningar gentemot ärkerivalen Turkiet, ligger långt över övriga EU-länders nivåer. 2009 spenderades 6 procent av BNP på försvaret, där 80 procent gick till administrativa kostnader och löner. 2009 satsades 14 miljarder euro, mer än tre gånger så mycket som Sverige, på försvaret. Summan har mer än halverats i årets budget.
TT