Grekiska turistboomens baksida: ”Måste vara hållbar”

Uppdaterad
Publicerad

Turismen i Grekland har slagit rekord de senaste åren. Både affärsmännen och besökarna vi träffar är nöjda men det hela har också en baksida.

På de populäraste resmålen i den grekiska övärlden har systemen överbelastats de senaste somrarna. Sophantering, transporter och dricksvatten. Kapaciteten är inte anpassad för turistanstormningen.

På ön Santorini har borgmästaren utfärdat begränsningar för hur många kryssningsturister som får gå i land per dag. Ön klarar inte av att svälja mer folk.

– Vi måste ha en mer hållbar turism, som stöder lokal produktion och som skyddar, inte konsumerar miljön säger miljöaktivisten Nikos Chyrsosgelos, som förra året öppnade ett vandrarhem i Aten, som marknadsförs som ett hållbart alternativ där mycket av inredningen består av återvunnet material.

Turistinkomsterna står för 25 procent av landets BNP

Förra året kom mer än 30 miljoner utländska turister till Grekland, en fördubbling i jämförelse med 2010. Inkomsterna från turismen står för runt 25 procent av landets BNP och är en bidragande orsak till att Greklands skakiga ekonomi försiktigt börjat vända uppåt. Arbetslösheten har till exempel sjunkit från 28 till 19 procent de senaste åren.

– Det här är en lyckträff för mig, vi har jobb, många andra greker har haft det svårt de senaste åren, säger Dionisis Toumpas som jobbar som turistguide i kvarteren kring templet Akropolis i Aten.

– Det kommer många människor, från USA, från Kina och Europa, vi är väldigt glada över det, säger Spiridoula Karathanasi, som har en affär som säljer träprodukter i samma område. 

”Finns både sightseeing, sol och bad

Också turisterna vi träffar är nöjda. En ny grupp på senare år är besökare från Östeuropa och Asien

– Jag såg filmen Mamma Mia och fick veta mer om Grekland och det är vackert med havet och allt annat, säger Christine Chan från Hongkong.

– Vi ville besöka Aten men också få lite av havet, det är en bra kombination. Du kan både gå på sightseeing och sola och bada, säger Lenka Svobodova från Tjeckien.

Men Nikos Chyrsogelos är fortsatt orolig.

– Risken är att vi överexploaterar områden som i förlängningen kollapsar, säger han och jämför jämför med gamla industriområden som ligger öde sedan produktionen upphört och marken är förstörd.

– Det kan hända också på de små grekiska öarna och det måste vi undvika säger Nikos Chyrsogelos.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.