Den mest pressade grekiska banken, Piraeus Bank, har redan inlett en emissionsprocess. Målet är att dra in 2,2 miljarder euro från privata investerare.

Men det sker till ett högt pris för befintliga ägare, med ett kursras för Piraeus-aktien på nästan 50 procent under veckan.

Nya direktiv

Konkurrenten National Bank of Greece har valt att sälja ett turkiskt dotterbolag för att stärka balansräkningen. Nu väntar banken på nya direktiv för att veta hur mycket kapital som behövs för att säkra fortlevnad, enligt tidningen Ekathimerini.

Enligt ECB:s stresstester, redovisade förra helgen, krävs sammanlagt 14,4 miljarder euro i kapitaltillskott i de fyra grekiska storbankerna. Omkring två tredjedelar antas komma från den statliga stabilitetsfonden HFSF, som finansieras av det tredje stödprogrammet till Grekland med nödlån på totalt 86 miljarder euro.

Reformpaketet som antogs av parlamentet under natten till fredagen var det andra på kort tid. Där ingick en omstridd utfasning av skattelättnader för hundratusentals bönder. Det blev även klartecken för justeringar av hur pensioner beräknas, tuffare mål för energieffektivisering samt lagändringar som banar vägen för en privatisering av Greklands största hamn, rapporterar Reuters.

Lång debatt

Men det blev en lång debatt och röstsiffrorna belyser premiärminister Alexis Tsipras och hans koalitionsregerings bräckliga majoritet. Reformpaketet godkändes till slut av 153 av parlamentets 300 ledamöter, medan 117 ledamöter röstade nej, enligt den grekiska nyhetsbyrån ANA-MPA.

Beslutet var en förutsättning för nästa utbetalning av nödlån till det konkursmässiga landet. Långivarna kräver dock mer åtgärder, som grekerna tvekar inför.

Låginkomsttagare skyddade

Det handlar bland annat om höjd moms på privatundervisning. Den kanske svåraste frågan som ska lösas är dock den om problemlånen i Greklands kristyngda banker.

En stor del av problemlånen går inte att lösa ut för bankerna, då låginkomsttagare har ett lagstadgat skydd mot vräkning från så kallade primärbostäder.