Den grekiska skuldens storlek är en het fråga inför det grekiska nyvalet på söndag. Vänsterpartiet Syriza, som leder i mätningarna, har gått till val med krav på en massiv skuldnedskrivning, för att få loss mer pengar till offentliga investeringar och tillväxt i det krisdrabbade landet.
Drygt hälften av den grekiska statsskulden borde efterskänkas, har olika partiföreträdare deklarerat.
Nytt stödprogram
Men bland ekonomer frågar sig många om statsskulden verkligen är det mest relevanta just nu. Den regering som tillträder efter nyvalet kanske snarare bör se till att den grekiska staten har medel för att sköta betalningar av löner och pensioner i vår, resonerar de. Och detta kan bli svårt om Grekland inte kan göra upp om mer hjälp från EU, ECB och IMF – den så kallade trojkan.
För att klara av lån, löner och pensioner behöver den grekiska staten i runda slängar 10 miljarder euro i ett nytt stödprogram, enligt Dimitris Drakopoulous, analytiker på den japanska investmentbanken Nomura.
Vilseledande siffra
Han tillhör dem som inte ser statsskulden som något stort problem.
– Greklands skuldbörda är hållbar. Totalsiffran är vilseledande. Greklands lånekostnader under de kommande tio åren är väldigt låg, i praktiken som om två tredjedelar av skulden inte existerar, säger han.
Drakopoulous tror att en Syriza-regering efter valet, oavsett om det blir i koalition med mittenpartier eller inte, kommer att falla när det står klart att trojkan varken kommer att mjuka upp lånevillkor särskilt mycket eller gå med på skuldnedskrivningar.
I det läget blir det en samlingsregering eller nyval, tror han. Och därefter väntas Grekland återgå till den åtstramningspolitik som långivarna kräver för att ge fortsatt stöd.
Växande skuldbörda, krympande BNP
Greklands bruttonationalprodukt (BNP) har börjat återhämta sig efter en djup recession, som har raderat ut en tredjedel av ekonomin. I recessionen har arbetslösheten parkerat på över 25 procent.
Samtidigt har statsskulden sedan 2007 svällt från 103 till 176 procent av landets BNP. Trots en stor nedskrivning 2012 ligger skulden nu på 320 miljarder euro.
Greklands problem med skulden och underskott innebar att landet våren 2010 inte längre kunde få lån till rimliga räntor på kapitalmarknaden. Landet har sedan dess finansierat sig med hjälp av två stödprogram med nödlån på sammanlagt 240 miljarder euro från EU, ECB och IMF. Avregleringar, privatiseringar, höjda skatter och åtstramningar i form av sänkta löner och pensioner har präglat kravlistan från långivarna.
Grekland anses av många behöva ytterligare nödlån för att landet inte ska tvingas ställa in betalningar.