Syntagmatorget i Aten har varit spelplats för de politiska protester som följde när Grekland tvingades till tuffa sparprogram för att få låna pengar. Arkivbild från 2015. Foto: AP/Emilio Morenatti

Grekland på egna ben efter krishjälp – ekonomin pekar uppåt

Publicerad

Krispaketet för Grekland avslutas och landets akuta kris verkar vara över. Tillväxten pekar uppåt, den viktiga turismen ökar och även den höga arbetslösheten är på väg nedåt. Efter åtta år av nödlån och åtstramning står landet på egna ben. Men priset har varit högt.

Även om tillväxtsiffrorna pekar uppåt igen är problemen för Grekland långt ifrån över. Statsskulden är fortfarande bland de högsta i eurozonen. Arbetslösheten har varit uppe på 27 procent, men har sjunkit till 20 procent.

Tuffa motkrav

Nödlånen från eurozonen och IMF, den internationella valutafonden, har varit rekordhöga – 2 700 miljarder kronor. Motkraven var kraftfulla saneringsåtgärder av statens ekonomi och dramatiska nedskärningar av de offentliga utgifterna.

Grekland har bantat sina utgifter för att klara att betala av lånen och räddningsprogrammet avslutas.

Skuldlättnader

I juni fick Grekland lättnader på sina resterande skulder med längre tid på sig att betala och i vissa fall till lägre räntor. EU och IMF kommer noga att övervaka att regeringen fortsätter på den inslagna kursen.

– Det har skett enorma förändringar till det bättre, av egen vilja och på grund av påtryckningar. Man har moderniserat förvaltningen och gjort skattesystemet effektivare. Det är viktigt med ett investeringsvänligt skattesystem så att skulderna kan betalas, säger nationalekonomen och statsvetaren Dimitrios Karkamanis till SVT Nyheter.

Kännbara neddragningar

Tiotusentals unga och oftast välutbildade greker har lämnat landet på grund av krisen. Många av de som stannat kvar har fått sina löner sänkta och skatterna höjda. Åtstramningarna har varit kännbara och impopulära. Särskilt pensionärer har sett sina inkomster minska och fler pensionssänkningar väntas.

– Många har fått en insikt och blivit medvetna om vad som behövdes göras, säger Dimitrios Karkamanis.

Val i oktober 2019

Men många år av fortsatt återhållsamhet, högre skatter och lägre inkomster återstår för grekerna. Premiärminister Alexis Tsipras kommer att få väljarnas dom vid nästa val om drygt ett år. 

Fakta: Greklands ekonomiska kris

Visa

2009: Greklands regering larmar om att statsskulden är dubbelt så stor som beräknat. En revidering visar att det rör sig om 15 procent av BNP – att jämföra med 3 procent vilket är taket inom EU.

2010: Grekland ber om hjälp och beviljas i maj 110 miljarder euro i stödlån i utbyte mot löften om massiva besparingar i de offentliga finanserna.

2011: I oktober förbereds ett andra stödpaket på 130 miljarder euro, där en del av pengarna från det föregående ingår.

2015: Greklands parlament säger ja till villkoren för att få ut ett tredje stödlån på 86 miljarder euro.

2016: Eurozonens finansministrar godkänner skuldlättnader på kort sikt för landet. IMF pressar på för att en del av Greklands skuld ska skrivas av för att ge landet en chans att återhämta sig.

2018: Detaljerna kring skuldlättnaderna börjar utformas. Beslut om skuldlättnaderna kommer i juni. Grekland kommer att stå under skärpt finansiell övervakning efter det att stödprogrammet löper ut den 20 augusti.

Källa: AFP

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Greklands ekonomiska kris

Mer i ämnet