Pressen är stor på den Gröna klimatfonden att börja fungera när styrelsen har möte i Zambia under den kommande veckan. Med bara en månad kvar till det stora klimattoppmötet i Paris har det stor symbolisk betydelse att fonden nu kommer att besluta om att betala sammanlagt 168 miljoner dollar till de första åtta projekten.
– Det betyder jättemycket och är jätteviktigt inför Paris. För u-ländena är pengarna jätteviktiga och det här är ett konkret steg mot att åstadkomma projekt och investeringar, säger Jan Cedergren som är svensk representant i fondens styrelse.
Det handlar bland annat om pengar till vatten och avlopp på Fiji och Maldiverna, klimatvarningssystem i Malawi, finansiering av grön energi i Latinamerika, våtmarker i Peru och restaurering av jordbruksmark i Senegal.
– Ett första viktigt steg framåt, säger Jan Cedergren.
Nästan tomt i kassan
På klimatmötet i Köpenhamn 2009 enades världens länder att samla ihop 100 miljarder dollar om året från 2020 i klimatbistånd. Det gäller både lån och bidrag och pengar från såväl stater som privata givare. Den Gröna Fonden ska kanalisera en ”betydande del” av dessa pengar. Men hittills har bara drygt 10 miljarder kommit in. Förväntningarna och kraven från fattiga länder är stora på att fonden fylls med mer pengar.
– U-länderna förväntar sig att i-länderna ställer upp med vad de har lovat. Mer pengar är på väg och jag tror man kommer att nå målet, säger Jan Cedergren.
Klimatfinansiering som det kallas är en av de stora frågorna i klimatförhandlingarna och kan fälla ett nytt globalt klimatavtal i Paris. Jan Cedergren tror att fler länder kommer att presentera nya bidrag före parismötet.
– Jag tror det kommer att komma ytterligare utspel och löften.
Sverige största givaren
Sverige har 2014 lovat fyra miljarder kronor. Det är klart mest per capita, cirka 500 kronor per svensk.
– En viktig signal. Det har varit väldigt positiva reaktioner från u-världen att vi gjorde det.
Men att Sverige ger så mycket pengar tror inte Jan Cedergren att gemene man känner till.
– Nej det tror jag inte. Men de kommer att bli medvetna om det framöver.
Kan tas från biståndet
Biståndsorganisationen Diakonia hör till de många ideella organisationer som uppmanar de rika länderna att bidra mer av rättviseskäl. Men var pengarna ska komma ifrån är långt ifrån klart. Det finns farhågor att gamla pengar får nya etiketter eller tas från biståndsbudgetarna.
– Det ska vara friska pengar och inte biståndspengar. Skilj på detta– utsläppsminskningar ska finansieras för sig och kampen mot fattigdomen ska finansieras för sig, säger generalsekreterare Bo Forsberg.
Summan 100 miljarder dollar om året är rimlig anser Diakonia.
– Det kan låta mycket, men det är nödvändigt. Det finns ingen annan väg. Annars står vi inför otroliga utmaningar med konsekvenser som klimatflyktingar och så vidare. Men med den långa erfarenheter jag har av internationellt arbete så ser jag att de stora utfästelserna aldrig infrias. Nu är det politiker som ska sitta och förhandla om pengar. Men Moder Jord går inte att förhandla med. Hon har redan sagt ifrån, gränsen är nådd, avslutar Bo Forsberg.