Beskedet om tullarna kom 2 april 2025 och USA:s president Donald Trump har kallat dagen för ”befrielsedagen”, Liberation Day.

Enligt presidenten själv kommer dagen att bli ihågkommen som dagen då ”USA:s industri återföddes och dagen då USA:s öde återerövrades”.

Tullpaketet beskrivs som det mest aggressiva i modern tid och väckte starka reaktioner runt om i världen.

Det varnas nu för ekonomisk instabilitet och risken för ett eskalerande handelskrig. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen menar att tullarna är ett hårt slag för den globala ekonomin.

Tullarna skulle införas den 9 april men samma dag valde Trump att införa en 90 dagars paus på tullarna för de länder som inte hämnats på USA:s tullar.

I och med det beslutet kommer USA:s tullar landa på 10 procent mot alla länder utom Kina. Trump har höjt USA:s tullar mot Kina till 145 procent och Kina har som svar höjt sina tullar på amerikanska varor till 125 procent.

EU svarade också på USA:s tullar men valde, efter Trumps avisering om tullpaus, också att pausa i 90 dagar. EU har tidigare sagt att de hoppas på förhandlingar med USA, men förbereder också för motåtgärder. Något som även USA har öppnat upp för.

– Det kommer bli en rättvis överenskommelse – för alla, sa presidenten kort efter beskedet om en 90 dagars paus.

Både EU och Storbritannien ska sammanställa en ”vägledande lista” över varor som de som svar kan införa tullar på om inte förhandlingarna är framgångsrika.

Börserna har skakats om rejält efter tullbeskedet och orsakat kraftiga fall.

Dagen efter beskedet föll Stockholmsbörsen med 3,4 procent, det har sedan dess varit instabilt.

I USA sjönk det tekniktunga börsindexet Nasdaq med 6 procent dagen efter tullbeskedet, industriindexet Dow Jones 4 procent och det breda indexet S&P 500 nästan 5 procent. Även de amerikanska börserna har varit instabila.

Flera stora företag som har sin produktion i länder som Kina och Vietnam, som belagts med höga tullar, rasade också efter beskedet.

När Trump sedan valde att pausa tullarna i 90 dagar steg börserna kraftigt runt om i världen.

Från USA:s håll hävdar man att tullarna kommer att stärka landets ekonomi och göra USA mer självständiga. Tullarna ses även som en bricka i det politiska spelet för att sätta press på de länder som USA importerar från.

På kort sikt kan USA:s tullar gynna amerikanska arbetare och företag i de branscher som varit mest utsatta för konkurrens från utländska företag. Utländska företag, som förutspår att tullarna kommer att bli bestående höga, kan komma att flytta delar av sin produktion till USA.

Experter menar dock att tullarna istället kommer slå tillbaka mot den inhemska industrin och påverka både den amerikanska ekonomin och världsekonomin negativt.

Trump har åberopat en lag från 1977 som kallas ”International Emergency Economic Powers Act” (IEEPA) och sedan kunnat utlysa ett nationellt nödläge, samt skrivit under ett dekret, som i Vita husets mening syftar på att öka landets konkurrenskraft, skydda suveräniteten, samt stärka landets nationella och ekonomiska säkerhet.

Det innebär i sin tur att Trump nu har befogenhet att till exempel sätta in tullar mot världens länder, utan att frågan behöver passera kongressen som i normala fall fastställer USA:s internationella handelspolitik.

Den amerikanska administrationen hävdar att USA länge har utnyttjats ekonomiskt av världens länder. De menar även att den fria handeln lett till en ”urholkning” av inhemsk tillverkning av varor.

En bild av det ekonomiska läget som kritiserats både nationellt och internationellt.

Tullpaketet som presenterats, men nu pausats, innebär tullar mot cirka 60 länder med olika procentsatser, med en grundtull på minst 10 procent.

Mot EU kommer USA att införa nya tullar på 20 procent på varor. Kina drabbas av en total tullsats på 145 procent. Detta efter att Kina svarat på tidigare höjningar med motåtgärder som fick USA att höja tullarna på nytt.

I samband med att tullarna skulle träda i kraft den 9 april beslutade Donald Trump att införa en 90 dagars paus för de länder som inte svarat. Det innebär att alla länder utom Kina nu endast kommer omfattas av grundtullen på 10 procent i 90 dagar.

På utlandsbyggda fordon har en tull på 25 procent införts, vilken trädde i kraft redan under torsdagen. Ytterligare tullar på bildelar införs den 3 maj.

• Kambodja: 49 procent
• Vietnam: 46 procent
• Sri Lanka: 44 procent
• Bangladesh: 37 procent
• Thailand: 36 procent
• Kina: 125 procent
• Taiwan: 32 procent
• Indonesien: 32 procent
• Schweiz: 31 procent
• Sydafrika: 30 procent
• Pakistan: 29 procent
• Indien: 26 procent
• Sydkorea: 25 procent
• Malaysia: 24 procent
• Japan: 24 procent
• EU: 20 procent
• Israel: 17 procent
• Filippinerna: 17 procent
• Storbritannien: 10 procent
• Australien: 10 procent

Det råder ovisshet kring exakt hur svensk ekonomi kommer att påverkas av tullarna om de införs om 90 dagar.

Regeringen varnar för en period av högre priser och lägre tillväxt i Sverige. Man räknar kortsiktigt med en minskad export till USA, och att man på längre sikt kommer behöva hitta nya handelsvägar.

Riksbankchef Erik Thedéen menar att det är dåligt för svensk ekonomi och att tullarna kan riskera att slå hårt mot enskilda företag som handlar mycket med USA. Han säger även att tullarna kan riskera minskad efterfrågan på svenska produkter.

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger att Sverige kommer agera genom att ”fortsätta slåss för frihandel” tillsammans med övriga EU-länder och att man även kommer att söka mer samarbete internationellt.

Samtidigt är regeringen och riksbankchefen eniga om att Sverige är i ett bra läge för att hantera ekonomisk turbulens.