Handlingsplan mot resistenta bakterier ska utformas

Uppdaterad
Publicerad

I dag samlas politiker och experter från hela världen i Schweiz för att komma överens om en handlingsplan mot antibiotikaresistens, ett av vår tids största hälsohot. Vem som ska betala för allt som behöver göras är fortfarande oklart.

– Handlingsplanen är jätteviktig. Många politiker i världen förstår inte riktigt hur allvarligt problemet är, eller hur stor brist vi har på effektiva läkemedel mot infektioner, säger Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala Universitet, och grundare av ReAct, en internationell organisation med bas i Uppsala som arbetar globalt mot antibiotikaresistens.

Att fler och fler bakterier lyckas överlista fienden antibiotika och blir livsfarliga igen är en utveckling som det varnats för ända sedan Alexander Fleming upptäckte penicillinet i slutet av 1920-talet. Nu tyder allt fler tecken på att vi närmar oss en global kris där vanliga halsinfektioner, lunginflammation eller ett infekterat skrubbsår på knäet återigen kan leda till döden när vanliga mediciner slutar fungera.

Internationellt möte

Otto Cars är en av pionjärerna i arbetet mot antibiotikaresistens och har jobbat med frågan i decennier. 

Han är förstås mycket positiv till att frågan nu får allt mer uppmärksamhet internationellt och att Världshälsoorganisationen WHO:s beslutande organ, Världshälsoförsamlingen, denna vecka samlas i Genève i Schweiz för att förhandla fram en global handlingsplan mot antibiotikaresistens.

– Det här är ett komplext problem som kräver breda lösningar, säger Otto Cars om förhandlingarna som inleds i dag.

Finansiering svår fråga

Viktigast att komma överens om, enligt Otto Cars, är bland annat vem som ska få tillgång till antibiotika i framtiden och hur den tillgången ska regleras, hur spridningen av resistenta bakterier ska förhindras liksom hur ny antibiotika ska kunna utvecklas. En annan utmaning blir att komma åt överanvändningen av läkemedlen inom både humansjukvården och inom jordbruket.

– Handlingsplanen är en viktig milstolpe i kampen mot antibiotikaresistens. Nu återstår att komma överens om vem som ska finansiera allt som behöver göras och hur man ska komma fram till de ganska svåra politiska beslut som behöver fattas, säger Otto Cars.

– WHO kommer behöva hjälp att samordna arbetet. Fattiga länder kommer behöva stöd för att stärka sina sjukvårdssystem. Ett nytt forskningscentrum för framtagande av ny antibiotika behövs, eftersom dom stora läkemedelsbolagen gett upp kampen.

– Sedan måste man ha politiska beslut om hur antibiotikaanvändningen ska regleras framöver. Det kan behövas ny, internationell lagstiftning om detta, säger Otto Cars.

– Man får inte slå sig till ro med att det snart finns en handlingsplan mot problemet. Det är nu resan börjar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Resistenta bakterier

Mer i ämnet