Boris Johnsons föregångare Theresa May brottades förgäves med det delade parlamentet som vägrade säga ja till hennes med EU framförhandlade avtal – men också till något av de alternativ som presenterades.

Det ledde till Mays avgång och Johnsons avancemang, men nu möter även han ett stort motstånd från parlamentet.

Osäkerheten kring vad som händer härnäst är stor. Parlamentet röstade på onsdagen för ett lagförslag som kan tvinga Johnson att skjuta upp brexit till den 31 januari nästa år. Men det måste godkännas av överhuset där vissa konservativa har svurit att göra sitt bästa för att hindra den.

Har ingen konstitution

En del i oklarheterna är att Storbritannien inte har en enhetlig och tydligt formulerad grundlag som tydligt definierar vilka regler som gäller.

– Reglerna är inte nedskrivna så att man lätt kan följa med och veta vad som gäller, säger James Savage.

– Så det gör det alltid väldigt svårt och det ger Boris Johnson många möjligheter att slingra igenom och få till ett hårt brexit.

Oro från EU

Boris Johnson har kritiserat Mays EU-avtal och har sagt sig tro att man kan förhandla fram ett i hans ögon mer fördelaktigt sådant.

Det som nu utspelar sig i det brittiska parlamentet ser EU som en intern brittisk angelägenhet. Men försök att redan nu förhandla om delar av avtalet man förhandlade fram med May väcker oro, säger SVT:s utrikespolitiska kommentator Erika Bjerström.

– Tongångarna från EU i går kväll är att det här är paralyserat, att Storbritannien inte har kommit med någonting nytt, säger hon.