Fregatten Helge Ingstad kostade 4 miljarder norska kronor att bygga. Fotot är taget innan bärgningsvajrarna brast och fartyget sjönk med skarpa robotar, torpeder och minor ombord. Foto: Terje Pedersen / NTB scanpixVisa alla (6)
Visa alla (6)

Norska haverikommissionen: Fregatten kunde inte skilja mellan land och oljetankfartyg

Publicerad

Besättningen på det norska robotbestyckade örlogsfartyget Helge Ingstad trodde att de såg land när de egentligen såg oljetankern som fartyget kolliderade med senare. Besättningen blandade även ihop oljetankern med andra fartyg när de kommunicerade med den på radion. Det visar haverikommissionens första rapport om olyckan som inträffade för tre veckor sedan.

Tidigt på morgonen den 8 november kolliderade den norska robotbestyckade fregatten Helge Ingstad med det maltesiska oljetankfartyget Sola TS nära oljeterminalen i Öygardens kommun i Hordaland.

Åtta personer skadades. Fregatten sjönk under bogseringen, eftersom den tog in mycket vatten på kort tid. 

Vid olyckstillfället var det 134 meter långa örlogsfartyget beväpnat med skarpa torpeder, robotar och sjunkbomber.

På torsdagen lämnade Norges statliga haverikommission sin preliminära rapport om olycksförloppet. Den konstaterar flera allvarliga misstag.

Trodde de såg land

En av orsakerna till olyckan är att besättningen uppfattade att den såg land när den i själva verket såg det 250 meter långa oljetankfartyget som var på väg att lämna oljehamnen.

Oljetankern hade däcksbelysningen på när den lämnat hamn. Besättningen på fregatten fick intrycket att det var ”ett stationärt objekt”, skriver haverikommissionen.

– Däcksbelysning är vanligt förekommande. Det är många större handelsfartyg som går med tänd däcksbelysning, säger Niklas Wiklund som är ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet och har mångårig erfarenhet av militär sjöfart.

– Man kanske inte ska göra så enligt regelverket. Men det är inget ovanligt att man gör så, fortsätter han.

Arbete inför lyftning av den havererade fregatten Helge Ingstad den 24 november 2018. Foto: Marit Hommedal/NTB scanpix /TT

Blandade ihop fartygen 

En annan viktig orsak till kollisionen var att besättningen på örlogsfartyget Helge Ingstad trodde att de pratade med ett annat fartyg på radion före olyckan.

I själva verket talade besättningen på Helge Ingstad med oljetankern Sola TS. Men det förstod inte besättningen på örlogsfartyget. 

– Det förefaller vara så att man har förlitat sig på den optiska navigeringen, säger Niklas Wiklund.

Norges överbefälhavare Haakon Bruun-Hanssen, höger, och marinchefen Nils Andreas Stensones kommenterar haverikommissionens rapport den 29 november 2018. Foto: Haakon Mosvold Larsen/ NTB scanpix/AP

Avstängd identifikation

Helge Ingstad hade det automatiska identifikationssystemet (AIS) i passivt läge strax före kollisionen. Det innebär att andra fartyg inte kan få uppgifter om örlogsfartyget.

Men passivt läge på AIS brukar också innebära att ett fartyg kan ta emot detaljerade uppgifter om andra fartyg i området. 

– Jag tror att informationen har funnits ombord, eftersom rapporten säger att det inte fanns några tekniska fel, bedömer Niklas Wiklund.

Militära fartyg får ha sin AIS i passivt läge om det anses nödvändigt för en insats.

Niklas Wiklund tillägger att fartyg använder sig av flera parallella navigationsmetoder för att undvika missbedömningar. 

En metod är den optiska navigeringen där synliga referenser används. Utöver det genomför man navigering med elektroniska sjökort, radarnavigering samt använder information från AIS som stöd.

– Det här innebär att man har flera barriärer för att undvika att hamna i sådana här lägen. Om någon av de här metoderna faller bort så kan man verifiera navigeringen och positionen med ytterligare en metod.

Havererade Helge Ingstad fotograferad efter att fartyget bogserats till land den 8 november 2018. En rivskada syns på styrbords sida. Foto: Marit Hommedal / NTB scanpix / TT

Vattentäta skott

Helge Ingstad kostade fyra miljarder norska kronor att bygga och är en mycket viktig del i Norges och även i Natos försvarsförmåga, eftersom fartyget var en del av försvarsalliansens insatsstyrka.

Den robotbestyckade fregatten tog in vatten mycket snabbt. Haverikommissionen pekar på att de vattentäta skotten (avdelningarna) inte fungerat tillfredsställande.

Ett örlogsfartyg bör kunna ta in vatten i ett eller flera vattentäta skott utan att sjunka. Haverikommissionen uppger att vatten spridits mellan de vattentäta avdelningarna via propellerns axelgång.

Den havererade fregatten Helge Ingstad fotograferad den 14 november 2018. Foto: Cornelius Poppe /NTB scanpix /TT

Den ansedda försvarsbloggen AldriMer pekar på att det kan finnas ett konstruktionsfel i samtliga fem fregatter som Norge beställde till en sammanlagd kostnad av omkring 20 miljarder norska kronor. 

Niklas Wiklund avstår att kommentera uppgifterna om fartygskonstruktionen.

– Fartygskonstruktioner är inte mitt huvudsakliga kompetensområde, säger Niklas Wiklund.

Han tillägger att det är en mycket allvarlig skada.

– Rivskador är det allvarligaste man kan råka ut för.

– Det här måste vara svårt för besättningen.  Jag lider med dem i deras situation, säger han.

Fakta Nansen klass fregatt

Visa

Längd: 134 meter

Bredd: 16,8 meter

Höjd: 32 meter

Maxhastighet: 26 knop

Vikt: 5 290 ton

Vapen: Evolved Sea Sparrow-robot (ESSM) med Vertical Launcher System (VLS), ny sjömålsrobot (NSM), Sting Ray-torpeder, OTO Melara-ka​non, sjunkbomber.

Besättning: Normal besättning 132 personer. Kabinkapacitet för 146 personer.

Sjöstatt: 2009

Byggd på fartygsvarvet Navantia i Ferrol i Spanien.

Norska marinen har fem fregatter i Nansen-klassen. De har fått namn av norska upptäcksresande och forskare.

Källa: Norges försvarsmakt

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer