Fatima el Habib bor i Antwerpen i Belgien. Hennes äldsta son försvann en dag och lämnade bara ett brev efter sig. Han hade rest för att kriga med IS och har inte kommit tillbaka. Foto: SVT/Privat

Hennes son blev IS-krigare i Syrien

Uppdaterad
Publicerad

För drygt fyra år sedan åkte Fatimas son till Syrien för att strida för IS. Frågan är vad som händer nu, när det så kallade kalifatet har fallit och människor ska ställas till svars för vad de gjort.

– Han skrev ”tack för allt och förlåt för allt, jag har åkt till Syrien för att hjälpa muslimer som inte får någon annan hjälp”, berättar Fatima el Habib.

Vi är hembjudna till Fatima el Habib i en förort till Antwerpen i Belgien. Hon bjuder på mint-te i glasmuggar och många olika sorters kakor och bakelser. Det är en vanlig förort, de är en vanlig familj, hennes man är konstnär och hon jobbar som undersköterska på ett sjukhus i närheten.

Fatima och hennes man har två barn tillsammans. Det var deras äldsta son som helt plötsligt en dag bara försvann. Han lämnade bara ett brev efter sig när han åkte till Syrien.

– När jag hörde att han hade åkt tänkte jag att min son är död, säger Fatima och får kämpa med att hålla tårarna tillbaka.

– Men hur kan ett barn välja döden, jag kan inte förstå det.

30.000 utländska krigare för IS

Ungefär 30.000 utländska krigare från hela världen åkte till Syrien och Irak för att kriga för IS. Nu har det så kallade kalifatet fallit och de två stora frågorna blir förstås vad som nu kommer att hända med dem, och vad som händer med terrorgruppen.

Thomas Renard är professor och forskar om kampen mot terrorism och radikalisering, vid Egmont Institute i Bryssel. Han bekräftar att det så kallade kalifatet har fallit, men att IS som terrorgrupp kommer att finnas kvar.

– På kort sikt kommer vi antagligen att få se fler terrorattacker i Europa nu, därför att IS fortfarande uppmanar till terrorattacker, säger han.

En andra våg av hemvändare

Dessutom kommer många av hemvändarna i Belgien att dömas till olika långa fängelsestraff och det kommer att leda till en ny våg av så kallade hemvändare, menar Thomas Renard.

– När de släpps, är de minst lika farliga eller ännu farligare än när de sattes i fängelse, säger han. Vi har fått en rad nya lagar som alla gjort det lättare att döma dem till fängelsestraff, men i princip ingenting är gjort för att förhindra att de ytterligare radikaliseras i fängelserna, fortsätter han.

– Vi har sett fängelser som en sista anhalt, när vi i stället borde göra mer för att motverka ytterligare radikalisering av människor inne i fängelserna. Och därför kan man tala om en andra våg av hemvändare, när den här gruppen en gång släpps ut från fängelserna.

Raqqa finns inte mer

Fatima hoppas förstås att hennes son ska komma hem en dag, men säger samtidigt att hon inte tror att det är möjligt.

– Han var i Raqqa, säger hon, och Raqqa finns inte längre.

Och så slår hon ihop sina händer, och låter mig förstå att antagligen finns inte sonen heller mer.

Se hela reportaget i senaste avsnittet av Korrespondenterna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.